Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
koppladt just med vårt arbete. Ty vi jordreformvänner, på hvilken flygel
vi än stå, måste dock vara eniga i att beklaga, att staten, tack vare
kortsyntheten hos dess styresmän, under de senaste århundradena afliändts
oerhörda områden, hvarigenom år reforms genomförande i så hög grad
försvårats. Och då kunna vi på inga vilkor samtycka till att det, som
är kvar, äfvenledes frånsäljes, det må nu vara med garanti för att
»värdestegringen så långt ske kan» tillföres det allmänna eller med
åter-köpsrätt.
Icke ens ur taktisk synpunkt kunna dessa försäljningar med garanti
anses berättigade. För allmänheten te de sig alldeles säkert icke
lätt-fattligare än arrendeformen. Och äganderätten nlir föga heligare vid köp
med återkönsrätt än vid arrende på vissa år med visshet om att få
behålla arrendet så länge man sköter sig. Punkten n:o två kunde alltså
tänkas formulerad ungefär så: Samhället bör icke yenom försäljning
af-hånda sig sin jordegendom, utan lata den af enskilde eller föreningar
utnyttjas mot årlig arrendeafgift, motsvarande sparbanksräntan å den
nakna jordens värde.
Tredje punkten skulle jag i själfva verket vilja sätta som den första
i programmet, då den i vikt täflar med värdestegringen och torde bli vida
lättare att genomföra. Den lyder: Alla förbättringar å jordområdena
böra fritagas från all skatt. Skatten skulle hädanefter icke drabba
fastigheten i sin helhet, utan värdet af hus och andra förbättringar beräknas
och fråndragas och endast det återstående värdet, det nakna jordvärdet,
skattläggas. Däraf skulle icke följa att en bebyggd fastighet finge mindre
skatt än hittills. Dennas storlek skulle tvärtom bibehållas, men då den
hädanefter beräknades lagd enbart på det nakna tomtvärdet, följer däraf,
att detta blefve högre beskattadt. O111 en tomt således är värd 11)0,000
kr. och huset därå 200,000 kr. utgör den för närvarande skatt efter O.05 %
å 300,(XX) eller 150 kr. Dessa 150 kr. skulle hädanefter beräknas utgå ur
tomtvärdet enbart, hvilket alltså innebär att detta skattlades med 0,15 %.
En obebyggd tomt finge således, om detta exempel tankes angifva det
normala, sin * skatt tredubblad. Under alla omständigheter höjd. Detta,
ehuru ju ingalunda att förakta, är dock af mindre vikt jämfört med
betydelsen af att få den principen genomförd, att skatt lägges i samma grad
på oföretagsamheten som på företagsamheten, i stället för att såsom
hittills den förra direkt uppmuntras med lindrigare skatter.
Slutligen skulle jag vilja ha med en punkt, af lydelse: all jord*■
skatteläygning sker i procent å värdet af dess ytenheter. Ett område må
sålunda icke utan vidare anses såsom ett homogent skatteobjekt, utan
dess beskaffenhet först klarläggas i taxeringen. Skulle det bestå af
exempelvis både åkeijord och ofruktbar utmark, bör hvarderas värde per
ytenhet beräknas särskildt och all odlingstjänlig jord betraktas som om den
vore odlad, på samma sätt som en obebyggd tomt i städerna får skatta,
som om den vore bebyggd.
Dessa här framlagda punkter förefalla åtminstone mig vara af den
beskaffenhet att samtliga jordreformvänner skulle kunna enas om
desamma.
Gifvet är att flera dylika kunna uppställas och i hvilket fall som helst
skulle de antydda nog kunna tänkas räcka till som ett gemensamt program.
Jag tilläter mig därför föreslå att samtliga jordreformföreningar i
landet ville utse ombud med uppdrag att taga denna sak i öfvervägande
hvarefter. därest enighet uppnåddes, ett hela Sv eri ge omfattande
jordreformförbund med gemensamt program snart Itorde kunna blifva en verklighet.
Karl Eländer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
