Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
togs den för landtarbetaresaken varmt nitälskande, väl bekante hr C. A.
Johansson i Kramfors. För verksamhetens underlättande uppdelades
förbundet på 4 distrikt, hvariämte beslöts att till regeringen ingifva en
petition för att understödja borgmästare C. A. Lindhagens motioner i
norrländska arrendefrågan. — En god handräckning har förbundet fått genom
den belysning af de vestemorrländska arbetarbostadsförhållandena, hvilken
e. provinsialläkaren G. A. Hassler i Frostviken den 9 juli- lämnade i sitt
beryktade föredrag å 13:e allmänna läkaremötet i Sundsvall. Föredraget,
som hölls öfver ämnet: >Hvad bör och kan åtgöras till förbättring af
skogs-arbetames bostadsförhållanden under afverknings- och flottningstiden?»
blottade en rad de ohyggligaste detaljer af en skriande bostadsnöd,
förorsakande exempelvis, att i en koja af 20 arbetare 18 insjuknade i
lungsjukdomar (!!!). Under diskussionen i ämnet befunnos inledarens kamrater
dela hans bedröfliga erfarenheter och beslöts att vidtaga åtgärder till en
grundlig utredning i ämnet Härmed belyses det fullt berättigade uti, att
landtaroetareförbundet, såsom jag i denna tidskrifts juninummer påpekade,
upptagit bostadsfrågan bland sina viktigaste programpunkter.
Från en annan synpunkt har en annan fullt opartisk tjänsteman
uttalat sig under denna månad för landtarbetaresakens berättigande. Det
är landtbruksingeniör C. A. Sylvan, som i en rapport till
landtbrukssty-relsen förklarar, att »man på allvar måste bereda sig på att förbättra
jordbruksarbetames ställning, hvilket ock låter sig göra, i den mån
jordbruket föres framåt». (Obs! det socialekonomiska axiomet om de höga
lönernas ekonomi!). »Att väl beräkna arbetskrafternas användning och
fördelning», skrifver hr S., »är en tvingande nödvändighet, för såvidt
jordbruket numera skall kunna bedrifvas med framgång».
Såsom ett sista exempel på landtarbetarerörelsens ovanliga liftighet
dessa sista veckor förtjänar antecknas, att densamma just nu vunnit
spridning inom för densamma fullkomligt nya trakter. Så har Smålands
2 första landtarbetarefackföreningar bildats i Lofta och Lessebo och en i
Hedemora med anslutning till Mellersta Sveriges landtarbetareförbund, eit
mängd andra nya föreningar att förtiga.
Krafvet på städjopenningens afskaffande växer hastigt. Flera större
föreningar ha beslutit, att dess medlemmar icke vidare skola taga städja.
Vela prästgård den 31 juli 1907.
Joräreformföreningen i Stockholm utger under den närmaste
tiden fyra nya broschyrer. Frili. G. Stjemstedt afhandlar tomträttsfrågan
i en af dem. Som ett svar på en artikelserie i Stockholms Dagblad
angående jordreformrörelsen utvecklar docent Adolf Aström begreppet
Samhällets äganderätt. D:r Hannes Gebhard redogör för jordspörsmålet i
Finland. Den sista broschyren, af frili. E. Palmstiema, innehåller några
drag af jordäganderättens historia i Sverige.
H. F. Spak.
NOTISER
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
