Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
Från kvinnoriksdagen i
Gävle. Såsom dagsprässen
redan har meddelat, hölls den 8—9
januari i Gävle åirsmöte av
Centralstyrelsen i Lands föreningen
för kvinnans politiska rösträtt.
En god del av tiden upptogs,
som naturligt var, av speciella
föreningsärenden och
överläggningar om den taktik, som borde
väljas efter statsministerns
omedelbart före mötet avgivna
förklaring, att regeringen icke
vågade göra de svenska kvinnornas
erhållande av politisk rösträtt
till föremål för kungl, proposition
vid innevarande års riksdag.
Från mötet äro emellertid att
anteckna ett par frågor, som
erbjuda intresse ur social synpunkt.
Dit torde främst böra räknas
diskussionen om det
socialpolitiska upplysningsarbete bland
rösträttsföreningarnas
medlemmar, vartill Centralstyrelsens
ordförande, fröken Anna Whitlock,
givit impulsen. Att denna
framsynta idé, att skapa en kår av
i socialt hänseende upplysta och
insiktsfulla kvinnor till den dag,
då sådana få aktivt deltaga i det
kommunala och politiska livet,
har funnit resonans överallt i
vårt land, därom vittnade
vältaligt de meddelanden, som
gjordes under den diskussion, som
följde på fröken Wh:s redogörelse
för de social-politiska kurserna i
Stockholm.
Bland luckor i kvinnornas
medborgerliga bildning framhölls av
ett par talarinnor obekantskapen
med 1800-talets historia, såväl
Sverges som världshistorien, av
andra betonades vikten av att
känna våra grundlagar och en
del sociala frågor, som stå på
dagordningen. Vid det offentliga
protestmötet å Gävle teater
klagades sedan av arbeterskan
fröken Maria Qvist över att
folkskolan ej meddelade sina
lärjungar kännedom om Sveriges
rikes lag. Det var, med ett ord,
klagomål över bristande
utbildning hela linjen utefter: från
och med universitetet och
elementarskolan ända ned till
folkskolan.
På olika sätt har man i
landsorten ordnat upplysningsarbetet.
Medan rösträttsföreningarna i
Göteborg och de båda gamla
universitetsstäderna, som ha lätt
tillgång till föreläsare, anordna
föreläsningskurser över
exempelvis våra grundlagar, skatterna,
proportionalismen, svenska barns
rättsliga och sociala ställning,
har Norrköping förskaffat sig
löfte om en serie föreläsningar
av friherre E. Palmstierna. På
andra håll har man inrättat
studiecirklar, där man på olika sätt
gör sig till godo på platsen
tillgängliga förmågor. Så har man
anordnat en eller ahnan
föreläsning, efterföljd av frågor till
föreläsaren. Stundom åläggas cirkelns
medlemmar att var för sig
studera olika skrifter över samma
ämne för att sedan efter ett
sammanhängande inledningsföredrag
av någon föreningsmedlem kunna
diskutera en fråga, t. ex.
bostadsfrågan.
De 4 vandringsbibliotek, som
Folkbildningsförbundet har ordnat
för rösträttsföreningarnas
räkning, äro upptingade för hela år
1908. Ett av dem skall resa ända
till Gellivare.
I sammanhang med intresset
för detta upplysningsarbete torde
böra omnämnas den livliga
tillslutningen till en snabbkurs pä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
