Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
myndigheterna betonas först
barnadödlighetens nära sammanhang
med allmänna sociala och
hygieniska omständigheter särskilt
bostadsförhållandena, men
påpekas samtidigt att vid sidan därav
som förnämsta orsaker må
anföras dibarnens bristfälliga
omvårdnad och olämpliga näring.
Därför framhållas i skrivelsen
särskilt åtgärder för att förmå
mödrarna att själva amma
barnen. Myndigheterna och läkarna
uppmanas att samarbeta med de
enskilda sällskap som ägna sig
åt dibarnsvård, vaijämte’ vidare
följande åtgärder föreslås:
Inrättande av rådfrågningsbyråer
för ammande mödrar samt
upp-lysningsbyråer rörande alla
existerande inrättningar för
dibarnsvård; utdelande av
amningspre-mier; upprättande av dibarnskök
och mjölkdroppar; bättre tillsyn
över fosterbarn. Till sist skola
sjukkassorna uppmanas att i
möjligast bästa grad bygga ut
understödet för barnaföderskor,
varjämte yrkesinspektionens
särskilda uppmärksamhet fästes vid
kontrollen över att lagens
skyddsbestämmelser rörande
barnaföderskor efterlevas.
Arbetslöshetsförsäkring i
Belgien. Sedan den belgiska
staden Gent 1901 införde det
sedermera efter staden
uppkallade systemet för
arbetslöshetsförsäkring genom offentligt
understöd åt fackföreningskassorna,
så har denna försäkringsgren
tagit ett hastigt uppsving i
Belgien. Enligt nu tillgängliga
källor funnos 1906 14
offentliga fonder för arbetslösas
understöd och i dessa fonder
hade 25 kommunalstyrelser del.
För kommunernas medverkan vid
arbetslöshetsförsäkringen har
man i Belgien prövat följande fem
olika metoder. 1) Tillskott till
det dagliga understöd, som den
arbetslöse erhåller av sin
fackföreningskassa; 2) Tillskott till de
sparpängar som arbetaren kan
sätta in till stöd för en blivande
arbetslöshet; 3) Tillskott till
kollektiva sparkassor, som ha
bildats av arbetargrupper endast
med arbetslöshetsförsäkring som
mål; 4) Understöd åt arbetare
som varken tillhöra en
fackförening eller en försäkringskassa
(således är detta närmast
välgörenhet); 5) Direkt understöd
åt fackföreningar, som äga en
arbetslöshetskassa i
överensstämmelse med de lagliga
föreskrifterna.
Bäst har det första av de här
anförda systemen utvecklat sig.
Alla de andra metoderna ha
endast kommit till ringa
användning och synas sakna betydelse
för en allmän lösning av
problemet.
De tyska arbetskonflikterna
ander år 1906, varom nu
redogörelse föreligger, voro talrikare
än något föregående år. Mot
5,659 konflikter under 1905
kommo 8,343 under 1906 med
627,089 av striderna berörda
arbetare. Av dessa konflikter
bilades något mer än hälften
(4,470) på fredlig väg, under det
att drygt en fjärdedel (2,265)
voro anfallsstrejker, en åttondel
(1,048) försvarsstrejker och en
sextondel (560) lockouter.
Fackföreningarnes samtliga
utgifter för strejker och lockouter
uppgingo till 13 l/t miljoner Mark
(mot 11 milj. år 1905). De största
konflikterna, berörande flere än
100,000 arbetare, drabbade mu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
