Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
men ej vetat, hur de rätt skulle börja, nu fingo ett tillfälle att
aktivt deltaga.
Mera direkt anlagt på logernas och logemedlemmarnas egen
självuppfostran var det distriktlogens programblad, »Glimten», som
Harald Vadman i förening med sin »adjutant», förre sekreteraren i
distriktlogen hr Albin Johansson — en ung, folkbildningsentusiastisk
hemmansägare, som förtjänade sitt eget kapitel — för några år
sedan böljade utge och ännu utger. Det utkommer i form av en
liten tidning och innehåller anvisningar för logernas arbete,
anvisningar som röja en säker folkpsykologisk blick och praktisk
anpassningsförmåga. I sitt slag torde denna publikation vara
enastående i hela vårt land. Det är här ej platsen att ingå i den
närmare granskning av densamma, som eljest vore så frestande.
Det må vara nog att framhålla, att den är en periodisk
»studiehandbok» utan like.
Sitt största slag för den värmländska ungdomsrörelsen även
utåt slog dock Harald Vadman och hans distriktloge med startandet
av de värmländska ungdomsmötena. De ha tillkommit på hans
initiativ och i främsta rummet har han hedern av dem rent
personligen. Det är visserligen Värmlands distriktloge som står som,
om jag så får säga, »förläggare» till dem, förskotterar de nödiga
medlen — annars bära de sig nog själva — men Harald Vadman är
den som skapat dem i deras fullt originella gestaltning.
Originella, ty man skall inte tro, såsom jag ibland sett
uppgivas, att de värmländska ungdomsmötena skulle ha föraidetts av
eller bildats efter mönster, givna av norska, jämtländska eller
andra ungdomsföreningar.
Bakom de värmländska ungdomsmötena står ingen organiserad
ungdomsrörelse. De äro fullt fria till sin läggning. Står där en
förening bakom, så är det en utan namn och utan skrivna stadgar,
men med ett enda allomfattande syfte: upplysning, framåtskridande
och sund livsglädje, och till den föreningen får man räkna all
Värmlands vakna ungdom. Både bland de medverkande och
deltagarna ha för övrigt de mäst skilda åskådningar varit
representerade, på talarstolen ha både präster och socialdemokrater uppträtt,
och vad gott de haft att säga har tacksamt mottagits av en
förstående, kunskapstörstande ungdom. Vid midsommarmötet under
själva år 1905, då den nationella lidelsens vågor ej minst i
gränsprovinsen Värmland gingo höga, uppträdde en norsk talare med
ett kraftigt anförande oin folkens lyftning, uppmärksamt åhörd och
hälsad av det hjärtligaste bifall. Man kunde se bort från tvisterna
för stunden till det stora, som enar alla människor som verkligen
vilja något och vilja något gott, de må vara av ens egen eller
främmande nationer.
Detta hindrar naturligtvis icke att de värmländska
ungdomsmötena äro fullt nationella, man kunde nästan säga ultra
provinsiella. Det ges ingenstädes sådana lokalpatrioter som
värmländnin-garne. Denna deras brinnande hembygdskärlek kan stundom ta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
