Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjuksköterskeelever) årligen pläga söka att bli antagna till barnmorskeelever och
att upprepade gånger, åtminstone vid de kurser, som under senare år
givits i Stockholm, tredjedelen eller mera tillhört denna kategori.
Inom barnmorskekretsar ha emellertid ofta diskuterats medel att
socialt och ekonomiskt »höja» kåren och ivriga röster hava
upprepade gånger höjts för strängare urval av elever, höjda fordringar
på förkunskaper och längre utbildningstid. Någon gång har t. o.
m. uttalats, att avsikten med dessa krav vore att begränsa
barnmorskornas antal för att därigenom förbättra hela kårens
ekonomiska villkor — en barnslig förhoppning, så länge allt för många
slå sig ned i städerna, under det att på landsbygden ännu
behovet är otillräckligt tillgodosett. Skulle det lyckas att på detta
sätt minska antalet barnmorskor skulle det på landet blott leda
till, att oexaminerade biträden, »hjälpgummor» i stället för
barnmorskor komme att anlitas i allt större utsträckning. Genom den
nya kungl. stadgan för barnmorskeundervisningen av 1907 har
vederbörande efter prövning av olika förslag och även av nyssnämnda
önskemål stannat vid, att fordringarne på förkunskaper blivit
något höjda, men så varsamt, att allmogens döttrar icke därigenom
skulle uteslutas; utbildningstiden har bibehållits såsom förut.
Men är nu undervisningen och därmed sammanhängande frågor
åtminstone för tillfället ordnad, så ligger den för alla barnmorskor
viktiga frågan om ett nytt barnmorskereglemente ännu oavgjord
och icke utan oro motse de riksdagens beslut angående den del
därav, som behandlar kommuns skyldighet att anställa och avlöna
barnmorska, varom k. m:jt den 21 febr. 1908 avlåtit proposition.
Det kan icke nekas att barnmorskorna äro ålagda ganska
betungande skyldigheter, att deras verksamhet är kringgärdad av en
mängd påbud och föreskrifter och att snart sagt varje deras
försummelse eller förseelse är belagd med böter eller ännu svårare
ansvar. Häröver klaga likväl icke barnmorskorna; de mena, skulle
jag tro, att detta stränga reglementerande ger tillkänna, att deras
verksamhet aktas såsom en grannlaga och för staten viktig
angelägenhet — såsom den också är. — Men, fråga de, skulle de icke
på grund härav hava haft skäl att vänta, att staten skulle ha
tagit en för samhället så oumbärlig kår under sina vingars skugga
och tillförsäkrat den en skälig om än blygsam bärgning. Då det
gäller skolan, hava statsmakterna icke tvekat att kraftigt ingripa,
att bestämma minimilöner, att lämna rikliga lönetillskott, att
anordna pensioner. Är då skolans arbete för samhället viktigare än
barnmorskans, eftersom, då det gäller barnmorskorna, föga gives
men mycket fordras?
Det är verkligen stora fordringar, som staten ställer på
barnmorskan. När hon är vederbörligen examinerad, har hon visserligen
rätt att bosätta sig var hon vill, men hon är skyldig att innan
hon får börja praktisera, anmäla sig hos provincial- eller
stadsläkare och likaså är hon skyldig att anmäla sin avflyttning från
orten. Hon är vidare ålagd att icke avlägsna sig från sitt hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
