- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1908 /
142

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

REVY

Sverge:

Ett prejudikat i
olyckofalls-frågan för arbetare; I Sundsvall
har nyligen förekommit en tvist
rörande utbetalande av livränta efter
en i arbete dödad arbetare, vilken
tvist väckt mer än vanligt intresse.
Saken har följande förhistoria:

Den 2 december 1903 dödades
stu-veriarbetaren Otto Eriksson-Sik
under arbete å en ångare,
liggande vid Kubikenborgs sågverk för
intagande av trälast. Han
efterlämnade änka och ett minderårigt barn,
men då ban icke var
olycksfalls-försäkrad uppstod rättegång om
den änkan tillkommande livräntan.
Arbetsgivaren, en stuveriförenrng
Fram v, kunde nämligen ej förmås
i godo utbetala nämda livränta, utan
instämdes av änkan till Sköns
häradsrätt. som i utslag av den 21 april

1904 dömde föreningen Fram att
betala 120 kronor om året till änkan,
sa länge hon levde ogift, samt 00 kr.
ät hennes son tills denne fyllt 15 år.

Oaktat käromålet borde kunna
betraktas som tydligt och oomtvistat
vädjade svarandena till Svea
Hovrätt. som i utslag av den 14 april

1905 fällde samma dom som
häradsrätten. Svarandena fullföljde det
oaktat målet till högsta domstolen
och där vanns åtminstone ett syfte
- att målet blev liggande, tv ännu
år 190» är mulet där oavgjort.
Den fattiga änkan med sitt bain
liar alltså fått vänta i över fyra år
på sin lagliga rätt.

På grund av hovrättens utslag
företogs dock den 18 oktober 1905

utmätning å ett års livränta å 186
kronor, men då stadsfogden i
Sundsvall, som verkställde utmätningen,
vägrade att utan borgen utbetala
ens detta belopp åt änkan, blev hon
utan även detta.

Då utslaget i högsta domstolen
dröjde, och prässen med anledning
därav började sysselsätta sig med
saken, fästade även
justitieombudsmannen slutligen sin
uppmärksamhet vid målet. Han meddelade
nämligen pr telefon den 19 februari till
tidningen Nya Samhället i
Sundsvall, att änkan ägde rätt att genast
utfå sin livränta, även innan
utslaget i högsta domstolen fallit, och
han hänvisade härvid till § 14 i
olycksfallslagen, som ger stöd åt
denna uppfattning.

Med anledning av detta
justitieombudsmannens ingripande
utbetalade nu vederbörande stadsfogde
den ovannämda summan till änkan
Sik. Resten av den förfallna
livräntan torde komma att, så snart
förhållandena medge det, utmätas
och överlämnas till henne.

Ett rätt betydelsefullt prejudikat
är härmed vunnet. Arbetsgivare, som
ej vill i godo utbetala
olycksfallsersättning, kan tvingas därtill med
underrätts utslag, varigenom
förolyckad arbetares efterlevande ej
under åratal kunna undanhållas sin
lagliga rätt.

Redogörelse för detta här
relaterade fall liar, på begäran, avsänts
till justitieombudsmannen.

O. D—st.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:49:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1908/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free