Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
Det ålderdomsunderhåll, som
staten bereder sina utarbetade tjänare,
anser statskontoret bör givas
egenskapen av pension och ej av
nådegåva, därest vederbörande fyllt sitt
livskall med nit och duglighet. I
begreppet pension ligger enligt
allmänna uppfattningen icke något av
ynnest utan innefattar rätt till
dylikt underhåll och därför bör det
ålderdomsunderstöd, som staten
tilldelar de ifrågavarande tjänarna, ha
formen av pension.
Beträffande kommitterades förslag
angående en minimiavlöning av 1.200
kronor åt kvinnligt biträde,
framhåller statskontoret, att en dylik
knapp avlöning icke ens torde täcka
de nödvändigaste levnadsbehoven för
en person med den ställning, i
vilken dessa statstjänare befinna sig
ocli med den utbildning, som
förut-sättes, för erhållande av sådan fast
anställning, som här är fråga om.
Detta lönebelopp kan statskontoret
ej anse tillräckligt för en anständig
bärgning. Det kunde möjligen,
heter det till sist, försvaras under
någon kort tid, medan biträdet
förvärvade sig nödig vana vid arbetet.
Statskontoret avstyrker därför
lö-neregleringskonimitténs förslag och
framställer ett annat, enligt vilket
bl. a. varje extra kvinnligt biträde
med en tjänstgöringsskyldighet av
minst 4 timmar dagligen å
ämbetsrummet må under benämning
kon-torsskrivare uppföras å ordinarie
stat med lön, tjänstgöringspengar
och ålderstillägg samt ha rätt till
semester och pension. Lönen bör
för samtliga dylika statstjänare
bestämmas till lika belopp, varjämte
de böra få ålderstillägg efter för
dem alla lika grunder.
De hrinnlif/a
röstriittsföre-n hii/ar nas U]>pl!/Hiiini/s
verksamhet. De socialpolitiska kurser, som
för rösträttsföreningarnas
medlemmar under vintern anordnats i
Stockholm, hava redan vunnit efterföljd
flerstädes i landet. 7 februari tog
en liknande kurs sin böljan i
Göteborg, där den kommer att fortgå
intill mitten av maj. Det aktuella
och väl valda programmet upptager
namnen på flera av våra mest kända
föreläsare såsom professor G. F.
Steffen, fil. d:r Sigurd Hansson, fil.
lic. Sven Brisman, fru Ëmilia Broomé,
fil. d:r Gulli Petrini m. fl.
Utlandet:
Arbetskamrat*. Det länge
väntade lagförslaget om inrättande av
ar betskam rar har nyligen framlagts
för tyska förbundsrådet. Förslagets
huvudinnehåll skall här i korthet
relateras — till en fullständigare
framställning av hela detta
betydelsefulla sociala lagstiftningsproblem
hoppas vi få återkomma i följande
nummer av tidskriften.
Arbetskamrarne skulle enligt det
tyska förslaget sammansättas
parite-tiskt med en opartisk ordförande,
efter yrken, och såsom självständiga
institutioner. Förbundsrådet äger att
besluta om enskildheter i
organisationen, varvid hänsyn bör tagas
såväl till tekniska och ekonomiska
olikheter som till arbetarantal och
geografisk utbredning av ett yrke.
Arbetsgivar- och
arbetarrepresentanterna i kamrarne skulle väljas efter
proportionell valmetod, de förre av
yrkesföreningens (den för
olycksfallsförsäkringen bildade) arbetsgivare,
de senare till halva antalet av
arbe-tarutskotten inom yrkesföretagen
samt återstoden av
yrkesföreningar-nes arbetarråd. Kamrarnes
uppgifter skulle bli: avgivande av
utlåtanden över myndigheters skrivelser
och förslag, undersökningar av
yrkes- och arbetsförhållanden, fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
