Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
stituera sig som skiljenäinder, de senare skulle enligt det
österrikiska förslaget utse ledamöter i en särskild domstol. Det är icke
osannolikt att i de länder, där tillsvidare ingen lagstadgad
förlikningsanordning förelinnes eller någon klarare sedvanerätt hunnit
utbildas rörande förhandling och medling i arbetstvister, en
pari-tetisk kammare, sammansatt efter yrken och framgången ur en
fullt rättvis och ändamålsenlig valmetod, skulle få en betydelsefull
funktion att fylla till den sociala fredens bevarande. Men detta
borde ske minst lika mycket genom att dit förlägga, helt eller
delvis, själva förhandlingarna angående kollektivavtal och alla
arbetsförhållanden som genom att låta kammarens verksamhet begynna
först sedan dessa förhandlingar strandat. I det sammanhanget
torde särskilt böra påpekas deri roll arbetskamrarne kunde komma
att spela i lösningen av den närmaste framtidens stora sociala
lagstiftningsproblem — fastställandet pà legal grund av minimilöner
för vissa yrken och arbetarkategorier, där drägliga villkor ej pà
annat sätt stå att na.
I de fall åter, där ett annat system för dessa ocli andra
angelägenheters fredliga ordnande redan brutit sig väg, synes man,
såsom i det österrikiska förslaget, böra begränsa kamrarnes
befogenhet till att endast omfatta val av delegerade i en eventuell
nämd eller domstol, varvid arbetskamrarne välja efter var sin
kam-marlialva.
Granskar man nu det nya tyska lagförslaget om arbetskamrar
närmare i sömmarna, finner man att — frånsett den anmärkning som
med fog kan göras mot lämpligheten av paritetiska kamrar i ett
land som redan äger rena arbetsgivar- men inga
urbetarrepresenta-tioner av genom lag fastställd organisation — det knappast är
avsett att införa ens en verkligt representativ arbetarhälft inom
den föreslagna institutionen. Kammarens arbetardelegerade skola
nämligen enligt förslaget väljas till ena hälften av de
arbetarrepresentanter. som sitta i de enligt olycksfallsförsäkringslagen valda
kommissionerna till förekommande av olycksfall i arbete, samt till
andra hälften av fabrikernas arbetarutskott. Nu förhåller det sig
emellertid så, att ovannämnda kommissioner framgå genom val, som
ha att passera sex olika korporationer, innan man når fram från
de ursprungliga väljarna till den valde, varigenom just ej befordras
någon närmare kontakt mellan valmän och delegerade — en
förutsättning som väl dock just i detta fall vore synnerligt av nöden.
Men det är nästan än värre med fabrikernas arbetarutskott. Ty
dessa — finnas tillsvidare helt enkelt ej inom större delen av
industrin och, även om de gjordes obligatoriska, måste de naturligtvis
alltid förbehållas åt företag med ett något så när betydande
arbetarantal, vilket sålunda på ett synnerligen olämpligt sätt skulle
förrycka likformigheten i arbetskamrarnas sammansättning inom
stordriften och inom industrins övriga delar. Det säges nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
