Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om barnmorskornas utbildning.
Vid innevarande års riksdag behandlas barnmorskekårens
angelägenheter, huvudsakligen de ekonomiska, i två kungliga
propositioner och fyra motioner. Det har onekligen känts som en
uppmuntran för barnmorskorna, att deras länge förbisedda behov
äntligen visat sig vara i någon mån beaktade av regering och riksdag.
Det är emellertid icke endast i ekonomiskt avseende, som
barnmorskorna känna sig behöva komma framåt. Åter och åter
ha de vid sina möten, i sin tidskrift och eljes uttalat den önskan,
att barnmorskeutbildningen måtte bli grundligare,
undervisningstiden längre, att större fordringar måtte ställas på de
inträdessökande o. s. v.
Dessa önskningar ha dock, så underligt det än kan synas,
vunnit ännu mindre beaktande än kravet på förbättrad ekonomisk
ställning.[1] Det har svarats: Barnmorskan sköter sin sak bra, med
den utbildning hon har; finge hon lära mer, skulle hon frestas att
gå in på områden, som ej tillhöra henne, kanske bli
kvacksalverska; dessutom skulle en förändring komma att bli alltför kostsam
för alla parter: många för kallet vällämpade skulle låta avskräcka
sig, dels av de ökade inträdesfordringarna, dels av den kostnad,
som förlängd lärotid komme att medföra,[2] och kåren ginge
därigenom miste om kanske de bästa krafterna; vidare skulle den
omorganisation av läroanstalterna, som bleve nödvändig, kräva stora
summor, och slutligen måste barnmorskan ha mer betalt för sitt
arbete, om hennes utbildningstid bleve längre.
Författarinnan av denna uppsats, själv barnmorska, vågar ej
åtaga sig att bemöta alla dessa invändringar, men tror, att om en
förändring av förhållandena verkligen är av behovet påkallad,
svårigheterna skola visa sig vara möjliga att övervinna. Det är
påståendet, att en förbättring av barnmorskornas utbildning skulle vara
obehövlig eller rent av skadlig, som här skall bemötas.
Ökade kunskaper böra väl, om de meddelas på rätt sätt, öka
och icke minska känslan av ansvar. Dessutom önska vi ej, att vid
anstalterna erhålla kunskaper, som äro främmande för vårt
nuvarande verksamhetsområde. Vi önska ej, som mången tycks
föreställa sig, att i vår kurs skall komma att ingå sådant, som gör
oss i någon mån skickliga och berättigade att som läkare behandla
vissa sjukdomar; men vi önska att barnmorskorna må bli satta i
stånd att med större insikt sköta det arbete, som de fått sig
anbetrott, att bättre fylla den plats, på vilken de blivit ställda.
Vad fordras då av en barnmorska? På olika platser och under
olika förhållanden kunna de krav kallet medföra vara betydligt
[1] Undervisningen är fri, men uppehållet vid anstalten bekostar
eleven.
[2] Genom den nya undervisningsstadga som utfärdades år 1907 ökas
dock inträdesfordringarne något.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 4 15:57:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/soctids/1908/0223.html
