Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•262
underhåll endast för kortare tid, utan garanti för framtiden, försäkra
sig mot tuberkulos, vidare varje familjeförsörjare under en viss ålder
t. ex. femtio år, hälst både man och hustru i familjen, alla
studie-människor. Husbönder borde bidraga med viss procent till tjänares
försäkring.
Den försäkrades förmåner och rättigheter efter karenstiden vore
1) att, så snart tecken på strup- eller lungtuberkulos visade sig,
få komma i åtnjutande av bästa möjliga nutida vård, 2) att sedan
den sjukliga processen hunnit avstanna, få tillräckligt lång
rekon-valescensvård under samtidig övning och härdning av kroppen i
efter var och en anpassade sysselsättningar och 3) få räkna med
hjälp till lämpligt arbete, hygienisk bostad, samt få mottaga råd
och upplysningar i fråga om sin hälsa, då lian åter kommit i
verksamhet, 4) att, om försämring under sjukhus- eller sanatorievistelsen
inträdde, såsom obotlig få i särskilda anstalter framleva sina
dagar.
De försäkrade skulle å sin sida förbinda sig 1) att betala årlig
premie, 2) att inhämta och noga följa alla de föreskrifter, som vid
försäkringstagandet, under eventuell sjukhusvistelse och sedermera
lämnades, 3) att väl sköta sin hälsa och vid sjukdom anlita läkare,
4) att efter sjukdom, som varit komplicerad med sjukdomstecken
från lungor och strupe, underställa sig läkareobservation tillräckligt
lång tid, 5) att vid ombyte av yrke eller vistelseort därom göra
anmälan samt 6) att underkasta sig den bostads- och yrkesinspektion,
som kan anses vara nödvändig (att ej sammanbo med av öppen
tuberkidos behäftad person, och ej inflytta i lägenhet, som ej
genomgått behörig desinfektion ocli godkänts av bostadspolis.)
Den första vården skulle lämnas de sjuka i sjukhus — eller
sanatorier efter vårt nutida förstklassiga system och mönster.
Sanatorierna borde uppföras i trakter, vilkas klimat ej allt för mycket
avviker från det, varifrån de sjuka beräknas komma, avsides från
fabriker och industriella anläggningar, i närheten av en god
kommunikationsled. Sedan patient efter den för tidiga fall vanliga
sanatorievistelsen utskrivits, borde ban direkt överflyttas till
rekon-valesceiishemmen, som lämpligen kunde uppbyggas i sanatoriets
omedelbara närhet, med samma rigorösa hygieniska anordningar och
efter egiia-hemsprincipen. Varje rekonvalescent skulle disponera
över ett eget rum och hava med en eller flera gemensamt ett
matrum, ett dagligt rum samt en verkstad; han skulle dagligen
kontrolleras av sjukskolad person och under ledning av yrkeskunnig,
efter sitt tillstånd på lämpliga tider sysselsättas med passande
arbete. För varje egnahemskoloni uppfördes en gemensam
ekonomibyggnad med kök. Inkomsten av det som tillverkades och
producerades, skulle tillfalla inrättningen.
Sjuk, som trots all vård och behandling visar stadig
försämring borde överflyttas till särskilda, på andra platser, i tyst,
naturskön trakt, i närheten av de större samhällena uppförda byggnader,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
