Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•264
Arbetslöshet och klimat.
Arbetslösheten är ett mera invecklat socialt problem än man i
all-månhet torde föreställa sig och härrör av en mångfald orsaker,
vilkas särskiljande naturligen bör föregå frågans omedelbart
praktiska handläggning. Även med förbigående av den arbetslöshet,
som vållas av kroppslig eller själslig oförmåga, och den
självför-vållade arbetslöshet, som beror av arbetsnedläggelse, ohåga för viss
sysselsättning o. d., har man att skilja mellan olika arter av
— periodiskt eller oregelmässigt — framträdande brist på arbete.
Den i ekonomiska förhållanden grundade arbetslösheten ådrar sig i
våra dagar den största uppmärksamheten och får givetvis en allt
allvarligare betydelse, ju mer driften kapitaliseras och
arbetstill-gången blir känsligare för vindkasten på kapitalmarknaden.
Säsongarbetslösheten, som är utmärkande för hantverkets
produktionsstadium, träder allt mer tillbaka för den akuta brist på arbete,
som det kapitalistiska produktionssättet nödvändigt medför under
tider av depression och minskad företagsamhet. Ett exempel bland
andra på säsongens minskade betydelse för arbetstillgången
erbjuder skotillverkningen, som i våra dagar är stadd i hastig
utveckling från hantverk till industriell drift. Mycket vore vidare att
säga om den arbetslöshet, som själva övergången från en lägre
produktionsform till en högre framkallar, då konkurrensen sakta,
men säkert ödelägger den gamla näringen och utarmar dess idkare
eller då nya arbetsbesparande maskiner överflödiggöra den
mänskliga arbetskraften. Även kunde dryftas den form av arbetslöshet,
som framkallas av arbetarnes egen strävan att övergå till annan
mera lönande eller eljes mera lockande sysselsättning, av
migra-tionen från jordbruket till städernas yrken. Härvid vore även att
taga i betraktande arbetareorganisationernas oavbrutna kamp för
att upprätthålla eller förhöja medlemmarnes levnadsstandard.
Mindre beaktad än nu nämnda former av arbetslöshet har
emellertid den varit, som beror av klimatets växlingar, ogynnsamma
väderleksförhållanden o. d. Likväl är denna form av arbetsbrist
den i vårt land starkast framträdande och en regelmässig företeelse
åtminstone i de nordliga delarna av landet. Med den stränga
vinterns inbrott — i december månad — upphör där skeppningen
för tre à fyra månader, sågverksdriften inskränkes till hälften och
skaror av lösa arbetare äro hänvisade till den alltid ovissa utkomst,
som erbjudes vid arbete i skogarne, renhållning o. d. Vid
inträffande svår arbetslöshet träder någon gång kommunen emellan med
anordnande av nödhjälpsarbete eller beredes sådant på privat väg,
men det stora flertalet arbetslösa har att räkna med ökade
umbäranden ända till svält. Självklart erbjuder ett sådant arbetsfält
en aldrig sinande källa för emigrationens flöde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
