Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•288
:+: ;+; * SOCIAL HYGIEN. * :+: *
Lungsotsdödliyheten i Sverige.
I andra delen av
tuberkuloskommit-téns betänkande ha professor J. E.
Johansson och fil. kand. R.
Moos-berg utfört en intressant
undersökning om lungsotsdödligheten i
Sverige enligt prästerskapets
anteckningar i dödböckerna för åren 15)01
—1905.
Som bekant utföres en
systematisk registrering av dödsorsakerna
endast i städerna och i ett mindretal
andra samhällen med
hälsovårdsnämnd. Å landsbygden har
prästerskapet skyldighet att i dödböckerna
särskilt anteckna fall av farsot och
våldsam död. I flertalet socknar
göras emellertid anteckningar även
om andra dödsorsaker. Dessa bliva
visserligen ojämna och ofullständiga,
men i fråga om en så allmänt
bekant och i slutstadiet lätt
igenkännbar sjukdom som lungsoten kan man
a priori antaga, att dessa
anteckningar kunna vara av ett visst
värde. För att ytterligare höja detta
har en approximationsmetod använts
efter vissa grunder.
På hela rikets landsbygd
antecknades under åren 1901—1905 27,929
personer såsom avlidna i lungsot.
Med det approximativa tillägget
skulle antalet bli 34,947, fördelat på
följande län: Stockholms läns
landsbygd 1,565. Uppsala låns 762,
Södermanlands 1,130, Östergötlands
1,428, Jönköpings 1,038, Kronobergs
1,221, Kalmar läns 1,422, Gotlands
313, Blekinge läns 973, Kristianstads
läns 1,851, Malmöhus läns 2,367,
Hallands läns 1,047, Göteborgs och
Bohus läns 2.178, Älvsborgs läns
1,948, Skaraborgs läns 1,291,
Värmlands läns 1,958, Örebro läns 1,113,
Västmanlands läns 1,005,
Kopparbergs läns 2,068, Gävleborgs läns
1,944, Västernorrlands läns 2,101,
Jämtlands läns 1.076, Västerbottens
läns 1,322 och Norrbottens läns
landsbygd 1,826.
För städerna föreligga fullständiga
uppgifter om dödsorsakerna. Under
åren 1901—1905 avledo i städerna
14,063 personer i lungsot, därav
3,954, i Stockholm, 1,979 i Göteborg,
885 i Malmö, 573 i Norrköping och
333 i Karlskrona.
Under år 1905 avledo i hela riket
10,067 personer i lungsot, därav
2,861 i städerna och 7,206 på
landsbygden. Av hela befolkningen blev
detta 1,91 proc., därav 2,41 proc. i
städerna och 1,77 på landsbygden.
Under sistnämnda år finna vi den
lägsta lungsotsdödligheten inom ett
sammanhängande område, som
omfattar Uppsala län, östra delen av
landet söder om Mälaren samt
Skaraborgs lån. En lungsotsdödlighet
av 1.5—2,0 proc. finna vi inom ett
område, omfattande landets
sydligaste och västra delar med
undantag av Göteborgs och Bohus län.
vidare de utefter östra kusten
belägna Stockholms, Gävleborgs och
Västerbottens län. Nästa grupp
utgöres av Västmanlands, Kopparbergs
och Västernorrlands län med
ungefär lika hög lungsotsdödlighet samt
Göteborgs och Bohus län, som
kommer närmast intill den flärde
gruppen, Jämtlands och Norrbottens län,
med en lungsotsdödlighet över 2,5
proc. Tydligen äro landets
nordligaste och västligaste delar mest
utsatta för lungsotens härjningar.
Beträffande lungsotsdödligheten
i städerna finna vi de högsta
värdena för Sala, Arboga. Luleå,
Göteborg, Eskilstuna samt småstäderna
i Älvsborgs län, de lägsta för
småstäderna i Södermanlands ocli Ös-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
