Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
»Smederna» utgöra nära en tredjedel. De flesta eleverna äro söner
till i Arnhem bosatta arbetare, småhandlande, lägre tjänstemän o. s. v.
Några ha sina hem i närbelägna kommuner och begagna sig av de
bekväma och billiga tågförbindelserna för att färdas till och från
skolan. Tillströmningen av inträdessökande är stor, och alla
anmälda kunna på långt när ej antas. Man planerade därför en
utvidgning av skolan genom att upptaga flera yrkesgrenar på dess
läroplan. Närmast tänkte man därvid på tenn- och gelbgjutning,
elektroteknik samt gas- och vattenledningsarbete.
I förbindelse med hantverksskolan står en aftonskola, som är
i verksamhet under vinterhalvåret, med huvudsakligen samma
lärarpersonal och lärjungar av alla åldrar till ett antal av omkring 500.
Hantverksskolan i Arnhem äger mer eller mindre utvecklade
motsvarigheter i nästan alla holländska städer, som höjt sig över
småstadens nivå. Och ett livligt intresse och stor offervillighet
från stat ocli kommuner tyckes denna art av fortsatt undervisning
åtnjuta i det lilla idoga landet.
Det kan naturligtvis diskuteras, om den väg för
yrkesutbildningens ordnande, som man sålunda i allmänhet valt i Holland,
och som är vackert exemplifierad genom hantverksskolan i Arnhem,
är den bästa. Även inom Holland höjas röster, som förorda
övergång till det system, som vunnit stark utveckling i de sydtyska
staterna, Baden, Württemberg och Bayern, och enligt vilket den
teoretiska yrkesundervisningen ställes i förbindelse med arbete
under särskild ledning på fabriker eller hos yrkesidkare. Framför
allt anmärkes mot hantverksskolor av den Arnhemska typen, att
de bli mycket dyra ocli lämna plats blott för ett jämförelsevis litet
elevantal.
Men att yrkesutbildningsanstalter, av vad art de vara må, äro
högeligen behövliga ocli nyttiga, det borde inte behövas någon lång
utredning för att påvisa.
De mer eller mindre utvecklade tekniska aftonskolor o. d.,
som finnas här och var i våra stadssamhällen, och vilkas
undervisning ju i allmänhet icke står i någon organisk förbindelse med
praktisk yrkesutövning, kunna tydligen ej fylla detta behov.
Naturligtvis står frågan om yrkesundervisningens ordnande i
vårt land i nära samband med frågan om lärlingslagstiftningen.
Och då denna senare nu blivit föremål för regeringens omsorg,
åtminstone genom tillsättandet av en kommitté, vore det högeligen
önskvärt, att även frågan om anordnandet av en verklig
yrkesundervisning på allvar komme upp på dagordningen.
Måhända skulle man kunna våga hoppas, att även privat initiativ
och offervillighet här som i Holland kunde förmås att medverka till
denna undervisnings främjande. Särskilt i mera utpräglade
industricentra, där behovet tvivelsutan är kännbarast, borde, tyckes det,
mecenater på detta hittills i vårt land så föga beaktade område
finna ett tacksamt fält för sitt ingripande. För någon tid sedan
gick genom pressen ett meddelande, att de nödiga millionerna skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
