Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307
organisation. Då den offentliga fattigvården i Amerika — vad
storstäderna beträffar — till stor del endast utgöres av institutioner,
fattighus, barnhem m. m., så ligger den öppna fattigvården till
största delen i händerna på privat företagsamhet. Detta framkallar
nödvändigheten av bästa möjliga organisation av och samarbete
mellan skilda föreningar, och i detta avseende har på många håll
gott resultat uppnåtts. Städerna äro i allmänhet indelade i distrikt,
och frivilliga vårdare, »friendly visitors», anlitas i stor utsträckning.
Vårdare från skilda platser i staterna sammanträdde ofta under
kongressen och diskuterade bästa behandlingen av något svårlöst
fall. Härvid tröttnade man aldrig att framhålla nödvändigheten av
ett individuellt studium av karaktär, föregåenden etc. samt av att
så vitt möjligt stärka — ej upplösa familjebanden. Principen att
all modärn fattigvård måste i första rummet avse att förebygga
fattigdom gick vidare som en röd tråd genom diskussionerna. Hela
kongressen var ju för övrigt ett erkännande åt det faktum att
»fattigvård» ej inskränker sig till några isolerade åtgärder, utan
omfattar varje sådan som avser att göra individen mera ekonomiskt,
moraliskt och fysiskt motståndskraftig.
Med anledning av vinterns ekonomiska kris upptogs frågan om
fattigvårdens hållning gent emot arbetslöshetstillståndet. Man
erkände från flera håll att man här ännu stod tveksam ifråga om de
mest effektiva åtgärderna och att vinterns erfarenheter varit ganska
nedslående. Sålunda förklarade mr. Bicknell, ledare av F. V. O.
i Chicago, att anordnandet av offentliga arbeten på det hela
misslyckats, emedan industriarbetare i allmänhet icke äro tränade för
det tunga grovarbetet. En glädjande och överraskande lärdom av
denna arbetslöshetsperiod var emellertid, yttrade F. V. O.s i
New-York sekreterare, mr. Devine, att arbetarne i vida större antal än
man väntat ägt besparingar för att på egen hand dra sig igenom
de svåra tiderna.
En intressant avdelning, som detta år för första gången
upptagits på kongressens program, var det sociala arbetet på
landsbygden (»rural settlements»). Främlingen fick här en inblick i den
i sanning häpnadsväckande skala av sociala utvecklingstillstånd,
som den amerikanska kontinenten omsluter* Sålunda finnas i
avlägsna bergstrakter i Kentucky och Virginia små samhällen, vilkas
tillsammanlagt omkr. 50,000 invånare, avkomlingar av engelska
kolonister, under nära 300 år levat fullständigt oberörda av alla
civilisationens framsteg. När för ett tiotal år sedan en del
kyrkliga uppfostringscentra etablerades, fann man skolor och kyrkor öde
av brist på underhåll och befolkningen utan kännedom om lagar,
administration, myntväsen m. m., boende i låga kojor utan fönster
samt i ett tillstånd av stort moraliskt förfall. Här har öppnat sig
ett verkligt inre missionsfält, värt att mera än vad hittills skett
draga till sig den socialt verksamma ungdomen. Ett aktningsvärt
arbete har redan utförts i Kentuckys berg av en pförskråckt kvinna,
miss Chaterine Petit, som förestår ett W. C. T. U.-(Vita bands-)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
