Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
Andra kammarens andra tillfälliga utskott hade i anledning av
motion av herr Edvard Wavrinsky hemställt om skrivelse till kungl.
maj:t med anhållan om övervägande huru och i vad mån
upplysning om de smittosamma och ärftliga sjukdomames natur och
verkningar måtte kunna lämnas det uppväxande släktet. I
kammaren mötte förslaget starkt motstånd från lantmannahåll. Det
framhölls, att förutsättningarna för den ifrågasatta undervisningen
i viss mån saknades å landsbygden, där man ej heller hade
tillgång till lämpliga lärarekrafter. Utskottets hemställan
försvarades nog på bästa sätt, men blev vid den anställda voteringen
avslagen, dock med den ringa majoriteten av 3 röster, vadan frågan
för denna gång förfallit.
Att den gällande lagen av den 6 juni 1902 om fosterbarns vård
lider av brister, som kommit den att väsentligen förfela sitt
ändamål och att sålunda förändringar i densamma äro av behovet
påkallade, har herr R. A. Wavrinsky ådagalagt i en av honom väckt
motion. Det kunde naturligtvis icke annat än ligga i statens på
samma gång som i de föräldrars intresse, som vore nog olyckliga
att nödgas överlämna sina barn i främmande personers vård, att i
den lag, som avsåge att bereda trygghet för att denna vård ej
bleve av alltför underhaltig beskaffenhet, de förbättringar måtte bli
vidtagna, vilka enligt sakkunnigas vittnesbörd vore av nöden. Efter
en ingående utredning och med åberopande av ett omfattande
bevismaterial hemställde motionären om skrivelse till kungl, majrt med
anhållan att en ■ revision av lagen om fosterbarns vård snarast
möjligt måtte företagas och det förslag, vartill revisionen gåve
anledning, därefter för riksdagen framläggas. Framställningen
tillstyrktes av lagutskottet och vann riksdagens enhälliga godkännande.
I den svenska lagstiftningen finnes icke något stadgande om
rått till adoption, d. v. s. rätt att såsom eget barn med därav
härflytande rättigheter upptaga barn, som ej till den adopterande står
i sådant förhållande, att det utan adoption äger äkta barns rätt
till namn och arv efter denne. Ur social synpunkt är det
uppenbarligen av stor betydelse, att barn, som sakna namn och hem,
bli upptagna såsom egna barn av välbärgade fosterföräldrar, vilka
ägna dem vård och uppfostran; och ofta uppstå emellan
fosterför-äldrarne och barnen ett så innerligt förhållande, att den naturliga
konsekvensen fordrar, att lagstiftningen medger ett sanktionerande
av detta förhållande genom rätt till adoption. Nästan alla
kulturfolk ha i sina civillagar inrymt bestämmelser rörande adoption, och
en lagstiftning härom torde jämväl i vårt land vara synnerligen
befogad. Med framhållande av berörda synpunkter hade herr E.
Martin motionerat om skrivelse till kungl. maj:t med anhållan om
utarbetande och framläggande för riksdagen av förslag till lag om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
