- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1908 /
350

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

350

något av», säger Mr. George; »jag vill hellre ha honom än den
relativt ofördärvade. I början av republikens tillvaro försökte
tvångsuppfostringsanstalterna krossa mig genom att sända mig de mest
ohandterliga subjekt de kunde finna. Jag svarade genom att
förvandla de »oförbätterliga» till de mest lovande universitetsmän.
Nu har man ändrat position. Man påstår, att den osedvanliga
framgång »republiken» haft är min personliga förtjänst. Men jag påstår
att det icke är jag, som uppfostrar medborgarne, utan att det är
de själva som arbeta bort sina dåliga vanor och böjelser. Den tid
jag har kvar — Mr. George är endast 42 år gammal — skall jag
egna åt att bilda nya »republiker», och vi skola väl snart ha en
sådan i varje stat. Och ledare ha vi i f. d. »medborgare».
Åtskilliga av dessa, som efteråt genomgått universitet, äro beslutna
att upptaga samma arbete, som jag». Och med sin karakteristiska
optimism tillägger Mr. George, »det skall ej dröja länge förrän
min idé, som i själva verket är den allra enklaste i världen,
nämligen att införa det verkliga livets lagar och förhållanden i
»republiken», skall göra sitt segertåg i alla länder och bortsopa dessa
tvångsuppfostringsanstalter, vilkas metod är att genom stränghet
och auktoritet gjuta alla i en ocli samma form, därvid kvävande
all fruktbärande individualitet samt undertryckande de onda
vanorna, utan att utrota dem.»

Det är dock säkerligen alldeles orätt, att ge själva idén all ära
för resultaten. Det är alldeles otvivelaktigt, att »Daddy» är en
mycket ovanlig människa. Hälsa och glädje strålar ut ur hela hans
personlighet. Man ser honom aldrig nedslagen eller hopplös, han
är en ständigt livgivande källa för hela republiken. Han är vidare
en käimare som ingen av pojkarnes känslor, tycken, tankar och
lynnen. Han känner deras svårigheter, men han har också en
alldeles sällsynt förmåga att ägga sina skyddslingars ambition.
Otvivelaktigt är detta en av förklaringarne till att han av det brokiga
pojkmaterialet lyckats skapa sä många verkliga karriärer, bl. a. ej
mindre än ett 20—30 tal universitetsmän, (500 medborgare ha
funnits i »republiken»). Hans makt över pojkarne är säkerligen stor,
och det medel, som verkar ofelbart, när alla utvägar försökts, är
att fråga de motspänstige: »Vad skall »Daddy» säga?» Detta är
också den första tanke som uppstår hos de ungdomar, som begått
ett brott. Men om också allt detta måste tagas med i räkningen,
när man skall söka förklaringen till George’s enastående framgång,
så ligger dock icke däri den viktigaste orsaken. Den egenskap, som
gjort Mr. George skickad att utföra sitt verk, är, egendomligt nog,
en negativ egenskap. Han har den enastàede förmågan, att låta
svårigheter lösa sig själva, att låta medborgarne utveckla sig genom
att bära följderna av sina misstag och fördelarne av sina segrar.
Han står m. a. o. som en passiv åskådare när det gäller att rätta
av medborgarne begangna felgrepp. Han, som mer än de fleste
förstår hur pojkar böra behandlas, använder nästan aldrig den
vetorätt som lagts i hans och det verkställande utskottets händer,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:49:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1908/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free