Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
som i parentes sagt bland sina föregående chefer räknat en annan
fredsmäklare i arbetstvister, nämligen numera civilministern greve
Hugo Hamilton — och detta ämbete övergav han efter unionsbrottet
för att först såsom tjänstförrättande och år 1906 såsom utnämnd
envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire i Kristiania fylla
det ömtåliga och krävande värvet att i det forna broderlandet vaka
över de svenska intressena. Att han gjort detta på ett både
värdigt och kraftigt sätt, har särskilt vid ett kritiskt tillfälle mer än
det brukar vara vanligt kommit till allmänhetens kännedom. Sedan
omorganisationen av vår utrikesrepresentation var hr Günther även
generalkonsul i Kristiania. Han har nu som bekant blivit
ackrediterad såsom vårt sändebud vid hovet i Köpenhamn.
» • *
De förnämsta männen på arbetsgivare- och arbetaresidan under
förhandlingarne voro Svenska arbetsgivareföreningens verkställande
direktör, häradshövding Hjalmar von Sydow samt
Landsorganisationens ordförande, riksdagsmannen Herman Lindqvist.
» » •
Hjalmar von Sydow.
Det väckte, såväl då det inträffade som senare genom
konsekvenserna av det skedda, ett allmänt och stort uppseende, då
sekreteraren i överståthållareämbetet för polisärenden, vice häradshövding
Hjalmar von Sydow år 1907 övertog posten som verkställande
direktör och ordförande i styrelsen för den då mäktigt konsoliderade
Svenska Arbetsgivareföreningen. Hr von Sydow hade under sin
bana som polisämbetsman i Stockholm förvärvat ett så starkt och
allmänt renommé för ovanlig administrativ duglighet och även för
exemplarisk humanitet i utövandet av en polischefs maktbefogenhet,
att man förespådde honom en lysande karriär till de högsta
äm-betsmannaposterna på ifrågavarande område. Den Lindnianska
regeringen och speciellt dess dåvarande civilminister, hr Juhlin, såg
också med mycken ledsnad en sådan kraft som hr von Sydow
dragas från statsförvaltningen till en enskild verksamhet, där han
dock jämte utsikten till stora ekonomiska förmåner hade ett rikt
fält för sin arbetslust, sin administrativa begåvning och sin starka
rättskänsla. Inom riksstyrelsen hade man vaknat till insikt om
nödvändigheten att bevara verkligt goda ämbetsmannakrafter i den
allt farligare konkurrens om dem, som öppnats från den privata
affärsvärlden och industrien, och på civilministerns föredragning
beslöt K. M:t i statsrådet att bevilja hr von Sydow ett års
tjänstledighet från polissekreterarebefattningen mot avstående av hela
avlöningen; därmed ville man nämligen begagna sig av en sista
möjlighet att kvarhålla honom i statens tjänst: den mottagna
direktörsposten gällde nämligen formellt endast ett år, och om
förhållandena under denna prövotid ej motsvarade hr von Sydows
förväntningar, skulle han därefter kunna återvända till sitt gamla
ämbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
