Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
äktenskapet samt ogillande av alla
läror om fria förbindelser och s. k.
steril kärlek.
Genom diskussionen om vad Hvita
Bandet skulle kunna göra för att
motarbeta bruket av nikotin
framkommo från lärarinnor sådana
uppgifter som att sexåringar och ännu
mindre barn snusa och att
cigarett-rökandet är i hög grad utbrett bland
både skolflickor och skolgossar.
Genom anordnandet av föräldramöten,
genom att påverka skolråden till
strängt ingripande och genom att
uppmana handlandena att icke sälja
tobak till minderåriga ansågs att
Hvita Bandsföreningarna kunde göra
mycket i denna sak.
Vidare antogs resolutioner i
förbuds- och rösträttsfrågorna, i vilka
Hvita Bandet uttalar sitt krav på
fullständigt förbud »mot införande,
tillverkning och försäljning av
alkohol för annat än medicinskt, tekniskt
eller därmed jämförligt ändamål»,
sitt beklagande över att kvinnornas
rösträttsfråga ännu ej blivit löst samt
sin fasta förhoppning att kvinnornas
rättmätiga krav på samma politiska
rättigheter som männen snart måtte
bliva tillgodosett. Mötets första
afton höllos föredrag av fru Frigga
Carlberg och fröken E. Rathou. Den
förra talade om rätta sättet att verka
för socialt och kultureit
framåtskridande, att det är genom samarbete
för det allmännas och den enskildes
bästa, för skapandet av goda sunda
hem och ett allmänt välstånd som
kulturen ytterst bygges, ej blott
genom yttre medel såsom ståtliga
skolhus, kyrkor och bibliotek. Fröken
Rathou höll ett intressant föredrag
om behovet av
nykterlietsrestauran-ter, uppmanande Sveriges bildade
kvinnor att taga denna sak om hand,
man skulle inte bara förbjuda folk
att förtära spirituösa drycker, utan
bereda dem tillfälle att intaga sina
måltider, där de ej frestades härtill.
Mötets andra afton förekom
frågan om verksamhet bland
fabriks-arbeterskor. Hvita Bandet har
nämligen dels i Stockholm, dels på några
orter i landsorten anordnat möten
och föredrag för arbeterskor i
avsikt att sprida upplysning bland dem
i nykterhets- och andra ämnen.
Föredrag hölls av fröken Beatrice
Dickson. varefter fröken Gerda Meyerson
och fra Anna Preinitz framlade olika
synpunkter och förslag till
verksamhet för motarbetandet av de
hygieniska och moraliska faror
fabriksarbetet bereder kvinnan.
I de föredrag och diskussioner om
»betydelsen av god organisation»
(fröken S. Olin) och »aktivitet och
passivitet i föreningslivet» (fröken
Elin Nilsson) som förekommo,
framhölls hur föreningslivet bör renas
från all småaktighet, all
lokalpatriotism och trångsynthet, att Hvita
Bandets valspråk »för Gud, för hem och
fosterland» bör elda till gott,
oegennyttigt samarbete mot vårt folks
svåra fiender: rusdryckerna och
osedligheten, och att striden mot dessa
fiender bör vara enig, osjälvisk och
kraftig om Hvita Bandet skall kunna
fylla sin uppgift.
Till Centralstyrelse för det
kommande året valdes: Ordf. fru E.
Wretlind, sekr. fr. E. Rathou,
kassör fru T. Fries, v. ordf. fröken M.
Sandström, fröknarna S. Olin, C.
Francke, M. Olson, M. Tengwall och
fru Julinder.
Nästa årsmöte bestämdes att
hållas i Sundsvall i juni 1905).
(i. M—n.
Till följd av det strängt anlitade utrymmet måste
litteraturavdelning och tidskriftsöversikt översta till följande nummer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
