Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
betraktelsesätt, den som annat tror är föremål för en illusion. Såsom jag
själv på ett annat ställe framhållit, torde det vara fråga, om en strafflag
någonsin kan frigöra sig från vedergällningsmomentet, ocli jag vill påpeka,
att exempelvis Thyrén håller det för nödvändigt, anser det däremot icke
vafa »ett nödvändigt ont». (J. C. W. Thyrén: Straffrättens allmänna
grunder § 90 och följ.) Först när lagstiftningen kommer att vila på en
fullt deterministisk grundval, när huvudprincipen för strafftillämpningen
blir uppfostra eller förvara, först då kunna vedergällnings- och
avskräck-ningspnnciperna i största möjliga grad elimineras.
Beträffande förebråelsen för överdrift i påståendet, att grunderna för
lindrande, upphävande och skärpande av straffet jämte straff latituderna
äro de enda tecknen hos lagen på benägenhet att taga hänsyn till
brottslingens person, så synes ett för mig svårförklarligt missförstånd föreligga.
Anmälaren tyckes, oaktat formuleringen, tro, att jag med avseende på
grunderna för .strafflindring endast tänkt på vad som är att finna i kap. 5.
Jag förmodar, att anmälaren icke kan misstänka, att jag såsom läkare
kan vara i okunnighet om, att havandeskap genom »olovlig beblandelse*
är strafflindrmgsgrund vid barnamord. I fråga om mitt yttrande om
domares skyldighet att taga hänsyn till brottslingens person, glömmer
anmälaren underligt nog att meningen börjar med »I huvudsak», och
påståendet att lagens princip är: samma brott samma straff utan hänsyn till
person och omständigheter, (naturligtvis med undantag av förut nämnda)
torde bli svårt att jäva. Allra minst torde det gå genom att hänvisa till
studiet av rättegångsprotokoll. "Vad lagen oundgängligen fordrar och vad
domaren kan företaga sig äro skilda ting. De icke få rättegångsprotokoll
jag studerat ha dock ingalunda bibringat mig stora tankar om domarnas
benägenhet för överlopp.sgärningar härvidlag. All aktning för
rättegångs-protokollens innehåll, evad det gäller fastställande av brottsligheten och
den kriminella anamnesen. i dessa avseenden tvingar lagen till en viss
grad av uppfostran, den psykiska anamnesen och det psykiska status
försummas, de ligga på överioppsgämingarnas område och tjäna under
förhandenvarande omständigheter icke stort till.
Till sist ber jag att få framhålla, att en välgrundad mening, även om
den är avvikande från det konventionella, dock är något annat än brist
på korrekthet, och det förvånar mig att från det hållet ha behövt mottaga
en förebråelse, som i grund och botten är en förebråelse för bristande
konventionalism.
Aug. 1908._Frey Svenson.
Tidskriftsöversikt.
Meddelanden frän K. Kommer skolleg ii avdelning för
arbets-statistik. N:r (i. Arbetsinställelser i utlandet. III. England.
Ekonomisk Tidskrift. K:r 7. 1908. Knut Wicksell: Spak. H. J„
Lantarbetarfrågan I och II.
Tidskrift för Arbejderforsikriny. X:r 5. Ftddmmgtig H. Daniel,
De danske Sygekassers Centralforeninger, II.
Nationalökonomisk Tidskrift. Köpenhamn. Juli—Augusti 19ÖS:
Alex. Foss., Arbejdsgiverforeningemes opgave.
Sozialistische Monatshefte. X:is 15—lit. 1908. Wolfgang-]Heine,
Vom neuen Midtelstand. Koman Streltzon•. Die Aussichten der russisehen
revolutionären Bevvegung. — Emile Vandervelde, Die Vergesellschaftung
des Bodens. — Max Sehippel. Daneruder Umschwung auf dem
Ge-treideweltmarkt? — Industrie und Kaufkraft, der Landwirtschaft. — Die
Reichsfinan/.reform und die Arbeiterklasse. — Wilhelm Sch röd ev. Ber-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
