Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456
Den vanligaste formen för studiecirklarnes vidgade verksamhet
är likväl användandet av offentliga föreläsningsserier i sina
respektive samhällen — och ej minst på grund härav är det knappast
för mycket sagt, att Chautauqua-institutionen i sin hand håller
trådarne till nästan hela Förenta Staternas folkbildningsarbete. I
varje fall är det visst, att denna så beundransvärt organiserade
»Skola för alla» varit och alltjämt är ett oumbärligt led i den
amerikanska demokratiens inre utformande och att den genom sin
vidsynta anda i oöverskådligt mått bidragit att lösa andliga bojor
och därmed att skapa det orädda frisinne, som i våra dagar
utmärker så gott som alla lager av det amerikanska folket.
Carola Sahl von Koch.
Modärn arbetarförsäkringslagstiftning
i utlandet.
in.
Den nya sjuk- och olycksfallsförsäkringslagen
i Ungern.
Den 1 juli 1907 trådde den nya ungerska sjuk- och
olycksfallsförsäkringslagen i kraft. I Ungerns socialpolitik var detta en viktig
händelse, ty härigenom har landet tagit ett betydelsefullt steg
framåt på arbetareskyddets och den sociala
försäkringslagstiftningens område.
Tack vare dåvarande handelsministern Gabriel Baross’ kraftiga
ingripande erhöll Ungern redan för 17 år sedan en
sjukförsäkringslag. Denna lag, som var utarbetad efter mönster av den österrikiska
lagen, befanns dock ej passande för ungerska förhållanden. Det
uppstod så småningom en överproduktion på sjukkassor, av vilka
många hade att kämpa mot stora ekonomiska svårigheter. Enligt
officiella uppgifter funnos i Ungern vid 1905 års slut 440
sjukkassor med ett sammanlagt medlemsantal av 739,122. Samtliga
sjukkassor hade i inkomster 13,089,141 ö. kronor1 (härav 11,7 mill.
kronor i ledainotsavgifter) och 13,061,304 ö. kronor i utgifter, av
vilka 10,37 millioner utgjordes av ersättningar till de försäkrade
och 1,7 millioner förvaltningskostnader. Dessa senare uppgingo
således i genomsnitt till 14,4.-, % av ledamotsavgifterna.
Förvaltningskostnaderna i de förutvarande fabrikssjukkassorna, vilka
kostnadsfritt förvaltades av arbetsgivarne, uppgingo endast till 2,c,9 %.
då däremot kostnaderna i distriktskassorna stego till 19.74 %, i
1 1 ö. kr. = 75 öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
