Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
Gustaf F. Steffen, Sociala studier. H. 0. IIX. Problemet om livets
màl och medel; X. Samhället, hushållningen och kulturen;
XI. Kampen för välståndet).
Detta nu föreliggande häfte av prof. Steffens bekanta Sociala
studier motsvarar och t. o. 111. överträffar de förväntningar, varmed
det, efter det så ovanligt betydelsefulla femte häftet, emotsågs. Förf.
visar här så gott som uteslutande sina värdefullaste egenskaper,
sädana vi mött dem i de föregående häftenas bästa kapitel, såsom
»Kvinnans nya sociala funktioner» och slutet av »Den
socialpolitiska principen för beskattningen.» Alla ofruktbara definitioner äro
här bannlysta, likaså alla problem av rent formell natur, av vilkas
lösning läsaren ej känner sig intresserad. Alla behandlade frågor
äro av den art, att vem som hälst omedelbart måste inse deras
betydelse. Vad definitionerna beträffar ha de av förf. behandlats
på ett fullkomligt mästerligt sätt, sä att man i och genom själva
begreppsbestämningen får företeelser av fundamental betydelse
belysta: klarast framstår detta vid definitionerna av orden civilisation,
kultur, rikedom, välstånd, fattigdom och armod. Förf. har bär
genomfört en begreppsbestämning, som måste bli av den största
betydelse i den sociala diskussionen.
Vad innehållet beträffar är det väsentligen en frukt av förf:s
djupa sociologiska studier. Det är sålunda till stor del de för allt
mänskligt samhällsliv grundläggande problemen, som här komma
under debatt; särskilt är detta fallet med framställningens första
hälft, som väsentligen rör sig om klassbildningens och
utvecklingens natur. Mot slutet kommer förf. vid kapitlet »Civilisation ocli
kultur», resp. samhällslivets medel och mål, in på lika
grundläggande men mera praktiskt betydelsefulla spörsmål. Vi fa där en
karaktäristik av den nuvarande samhällsordningen och av de båda
stora organisationsprogrammen, liberalismen och socialismen, av
vilka särskilt den sistnämnda utredes och värdesättes. I det sista
kapitlet, »Välståndspolitiken», ger förf. en personlig vy över
samhällsordningen av största intresse.
Som synes, äro de problem, som här behandlas, av så
grundläggande art ocli av så stor mångfald, att det ej kan bli tal om
en närmare kritik av innehållet. Blott en sak må anmärkas,
nämligen att förf. vid sidan av liberalismen och socialismen ej
medtagit den från dem båda grund väsentligt skilda »statssocialismen»
eller »den socialpolitiska uppfattningen», som i Schäffle och
Wagner har sina andliga fäder och som nu tycks bryta igenom. Hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
