Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52t>
bomullsindustrien regleras av en
överenskommelse, den s. k.
Brooklands Agreement, som ingicks efter
en långvarig arbetskontakt år 1893
och enligt vilken lönevariationerna
varken få över- eller understiga 5
procent av utgående lönesatser, och
varje ny överenskommelse skall
räcka minst ett år. I augusti i år
bestämde arbetsgivarna en sådan
lönereduktion. Arbetarnas
organisation kände också marknadens låge
och kunde icke gärna förneka att
en lönenedsättning var motiverad,
men begärde att produktionen ändå
skulle fortsättas på de ganüa
villkoren tills krisen var över. vilket
ju borde kunna förväntas inom en
icke så avlägsen framtid. De
motsatte sig-därför — i en omröstning,
där majoriteten översteg 90 procent
— lönenedsättningen, varpå följden
blev lockout, som trädde i kraft den
19 september.
För fabrikantenia kom denna
ar-betsnedlåggelse endast lägligt;
flertalet av dem hade i alla fall beräk-
nat att någon tid nödgas inskränka
produktionen tills de överfyllda
lagren hunnit något lättas. För
arl>e-tarvårlden var den däremot högst
ovälkommen: arbetslösheten inom
bomullsindustrien kom som ett
extra pius till de inom branschen
rådande dåliga konjunkturerna.
Arbetarna insågo därför snart det fel de
begått och det gälde blott att finna
en uppgörelse, som, om ock blott
formellt, innebar ett tillmötesgående
mot deras ståndpunkt.
Arbetsgivarne ville gärna genom
tillmötesgående i vissa detaljer
underlätta arbetarnes eftergift i
huvudsaken. Dessutom är att lägga
märke till, att arbetsinställelsen i
avsevärd mån förbättrat marknaden.
Kompromissen koin sålunda utan
större svårigheter till stånd
sedan arbetsgivarne medgivit, att
lönereduktionen icke skulle
träda i kraft förr än don 1 mars och
icke, såsom urspmngligen var
meningen, redan den 1 januari.
:+: ;+ :+: NYKTERHETSRÖRELSEN. ;+: ;+; ;+;
K. M:t och kommunernas
nykter hetsanslay. Den
nykterhetsfientlighet som ännu är en, trots allt,
vitt utbredd fördom i vårt land,
enkannerligen på vår landsbygd,
träder understundom fram ur
småkom-munernas undangömda, men helt
visst oändligt bittra strider till en
bredare skådebana, där dess metod
och anda bättre kan synas i
sömmarne. Taktiken har i dessa fall
vanligen varit den, att majoriteten
på en kommunalstämma under en
eller annan form lyckats
genomdriva ett anslag på några hundra kr.
til) en inom orten verkande nykter-
hetsförening, ett beslut, varemot
minoritetens antigoodtemplare
protesterat hos länsstyrelsen och
eventuellt hos K. M:t med begäran att få
beslutet upphävt.
I dagarne har ett dylikt fall väckt,
till liv en del diskussion i pressen
och då denna klart belyser den
ingalunda oviktiga frågans innebörd —
de större städernas nykterhetsanslag
gå ofta upp till fyrsiffriga tal och
mer — skall här en redogörelse
lämnas för det huvudsakliga faktiska
material, som under pressdebatten
kommit till synes.
Utgångspunkten var denna. lie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
