Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•536
Sättes i denna tabell hyran för arbetare till 100, så blir
genomsnittssiffran för gifta personer i de olika samhällsklasserna
fördelad på följande sätt:
Arbetare (icke yrkeslärda) Kr. 100
Yrkeslärda arbetare......... » 115
Handelsbiträden ............ » 213
Ämbets- och tjänstemän... > 301
Cordt Trap.
Frivilligt arbete för späda barn i
Göteborg.
Darnaskydd är en sen lagstiftningsfråga i vårt land. Först mot
slutet av 12:te århundradet utfärdades förbud mot att »utsätta
barn», ett förbud som behövde upprepas 200 år senare; och ännu
den dag i dag är föräldrarätten — fadersrätten över det inom
äktenskap födda barnet — tämligen obegränsad, d. v. s. så snart
det icke gäller barnets direkta avdagatagande, då lagen naturligtus
ingriper.
Av alla socialfilantropiska frågor är kanske ingen så svårlöst
som frågan om bästa sättet att tillgodose barnets och därigenom
samhällets framtida bästa och på samma gång icke slappa
föräldrarnas ansvarskänsla.
Den som har praktisk erfarenhet från vårdanstalter för späda
barn har helt säkert mer än en gång måst fråga sig själv: »Vilket
är rättast i detta fall? Skall jag rädda barnet och befria modern
från ansvar, eller skall jag säga till den senare: Ni får själv bära
ansvaret — och så låta barnet gå under?»
Där icke båda kunna räddas för och genom varandra, bör
svaret vara endast ett: rädda barnet. Många mödrar — och ännu
flera fäder, naturligtvis — äro fullkomligt oförmögna att känna
ansvar, och inför sådana har man intet annat val än hänsynen till
barnet, så att icke även det — såvida det icke dör av vanvård —
må växa upp till en ansvarslös människa.
Denna brist på ansvarskänsla hos föräldrar har djupare rötter
än individuell läggning och måste sökas i sociala och ekonomiska
förhållanden. Carlyles ord att »allt elände i världen kommer av
bristande insikt», äger sin fullaste tillämpning i detta fall. Den
till vidskepelse och fatalism gränsande okunnigheten i vården om
späda barn gör — i förening med fattigdom — den stora
dödlighetsprocenten bland små barn fullt förklarlig.
När t. ex. modern inte tvättar innersidan av barnets händer
förrän det fått sin första tand — »eljes tvättar en ju bort guldet».
D. v. s. barnets utsikter till rikedom. Den syn det arma barnets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
