Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR.
Albert Lilienberg, Jordfrågan i städerna, Jordreformföreningens i
Stockholm skrift n:r 9, pris 40 öre.
Jag har velat fästa uppmärksamheten på denna lilla skrift,
icke bara på grund av dess klara framställning av innebörden i en
modern kommunal jordpolitik, utan framför allt därför att
författaren här återupptagit och utvecklat sitt förslag till Ladugårdsgärdes
exploaterande.
Det är ju lätt att inse, vilken oerhörd betydelse
Ladugårdsgärdet har för lösandet av Stockholms bostadsfråga. Enskede,
1! rom ma, Ràsunda, o. s. v., ligga ju alla på ett avsevärt avstånd
från stadens centrum och fordra särskilda kommunikationer, medan
Ladugårdsgärdet med sina väldiga tomtmarker redan ligger så gott
som inne i Stockholm. Upplåtes den till bebyggande på villkor,
som erbjuda tillräckliga garantier mot jordräntans spekulativa
stegring, så är Stockholm därmed troligen befriad från den
undantagsställning den intager i fråga om hyrornas höjd och bristen på bostäder.
Frågan om stadsplan och byggnadsordning är som bekant f. n.
anförtrodd åt arkitekten P. Hallmans utredning, sedan det alltså
visat sig omöjligt att antaga Ladugårdsgärdeskommissionens
hyreskasernsförslag. Men uppdragets nästan barska formulering visade
a andra sidan till fullo, att man icke vill låta nöja sig med den
Hallmanska reservationens stadsplan, som bekant grundad på ett
gradvis övergående till småhus. Det är klart att meningen är en
ganska kraftig retuschering av detta förslag, för att i finansiellt
intresse bättre kunna »utnyttja jorden».
Under sådana förhållanden äro de rättsliga former, man tänkt
använda vid tomternas realisering, av så mycket större vikt. Skall
här skapas en ny Birkastad i kolossalt förstorad skala, eller skall
man inse vikten av att jord värdestegringen undandrages den
enskildes vinstbegär?
Ingenjör Lilienberg har förtjänsten att ha bragt denna sida
ax-saken på tal. Hans förslag går i korthet ut på att staden övertar
marken, upplåter den mot tomträtt, betalar räntorna på sin skuld
till staten med tomträttsavgifterna och amorteringen med den
småningom uppkommande och till staden indragna värdestegringen.
Någon bestämd köpeskilling skulle icke behöva fixeras, den skulle
reglera sig själv sålunda, att när amorteringsfonden, bildad dels av
stegringen i tomträttsavgifterna, dels också av så stor del av
tomträttsavgifterna, som kan anses motsvara stadens utgifter för
planering och gatuarbeten, nått en sådan höjd, att dess avkastning är
lika stor som samtliga tomträttsavgifter, så utvisar ju denna summa
just vad marken är värd och amorteringen är slutförd.
Det är att hoppas att regeringen vid denna frågas sannolikt
ganska snart förestående lösning skall veta behjärta de synpunkter,
som ligga till grund för ingenjör Lilienbergs förslag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
