Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
okänd i gamla världen. Här ha vi ej rätt att existera, än mindre att
arbeta, utan att betala en lagligen sanktionerad tribut i form av
jordränta. Denna tribut är givetvis ett band på friheten, ett band,
som i Amerika är mindre tryckande än hos oss. Rikedom och
välstånd betyder makt; det är därför naturligt, att det amerikanska
folket ej heller i det politiska livet tål någrä inskränkningar i sin
frihet Endast de fattiga behöva finna sig i att stå under politiskt
förmynderskap.
Att Amerikas industri, trots de höga arbetslönerna, förmår
lämna billigare produkter än vi kunna åstadkomma i Europa, har
satt myror i huvudet på mången. Den djupaste grunden är helt
visst den, att de amerikanska fabrikanterna haft en så låg
jordränta att betala. Varuprisen i den internationella handeln
bestämmas emellertid av konkurrensen med Europas, av jordränta
betungade industri. Det är då ej förvånande, att de amerikanska
industriidkare kunnat tillgodoräkna sig stora vinster.
Den blomstrande industrien har i sin tur återverkat på
jordbruket, dels genom tillhandahållande av goda och billiga maskiner
i stor utsträckning, dels också genom att för jordbruket möjliggöra
ett utsträckt säsongarbete, vilket ju alltid är förmånligt för
jordbrukaren, det må sedan medföra vilka sociala olägenheter som
hälst.
Ett arbete, som lämnar god vinst, är alltid intressant. Det är
en glädje att arbeta och arbeta styvt, när man vet, att förtjänsten
ökas med arbetet. Härav kommer sig denna hos oss okända
intensitet i arbetet, i vilken så många velat finna hela hemligheten med
Amerikas välstånd. Drag svensk-amerikanerna tillbaka, har man
sagt, och låt dem lära oss att arbeta lika träget och samvetsgrannt
som det arbetas i Amerika, då skola vi också kunna konkurrera
med amerikanerna. Detta resonnemang är felaktigt. Om vi driva
upp vår arbetsintensitet till jämnhöjd med Amerikas, så kommer
jordräntan inom få år att suga vinsten. En oklar känsla av att
så förhåller sig, hindrar de svenska — eller i allmänhet europeiska
— arbetarna från att lägga manken till, så som man gör i
Amerika. Den nationalekonomiska vinst, som ligger i en genom
intensivare arbete ökad produktion, få de europeiska länderna umbära,
tills antingen jordräntan i Amerika vuxit till samma höjd som här,
eller också vi själva genom reformer i jordbesittningsrätten
neutraliserat den höga jordräntans olägenheter.
Amerikas jord blir emellertid år för år allt dyrare. Det torde
ej dröja allt för länge, innan den stora republiken suckar under
samma jordränta som de europeiska folken. Men det försprång,
som Amerika under den lyckliga tiden vunnit, kommer det
naturligtvis att behålla ännu länge, sedan den ursprungliga grunden till
dess överlägsenhet bortfallit. Frihetssinnet och arbetslusten liksom
de stora fordringarna på livet skola kanske även för framtiden
kvarstå såsom den amerikanska nationens arvedel och ännu länge
giva den en fördel i konkurrensen med Europa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
