Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AVDELNING FÖR JORDREFORM
REDIGERAD AV
E. PALMSTIERNA.
Tankar om äganderätt och jordbruk.
Från diket, som jag höll på att skära ned i den djupa myra, som
likt en stor, vattenhållande jättesvamp bredde ut sig ur
bolagsskogen och in över mitt småbruks gränsmärken, flögo tankarna ut
i världen. Omgivningen såväl som arten av mitt arbete kommo
dem att slutligen nästan osökt koncentrera sig kring ordet
»äganderätt». Därför denna anspråkslösa avhandling.
Man säger äganderätt till jorden vara ett oeftergivligt villkor
för rationelt jordbruk. Kunde icke fastmer påstås att den utgör
ett hinder därför, då äganderätten bland annat ställer som
oeftergivligt villkor på den blivande jordbrukaren denna fordran: Du
skall ha penningar!
Mången ung man, som brinner av längtan efter att grunda
ett eget hem, hindras därifrån, därför att han saknar sådana. Ty
penningar måste han hava, först och främst till inköp av det
jordstycke, där hans stuga skall sättas, eller där hans från fädren ärvda
gård är timrad, och sedan skall han ha penningar till den
jordareal, av vilken han som jordbrukare skall söka sin bärgning och
slutligen, och detta är icke det minst viktiga, måste han ha
penningar till inköp av nödiga inventarier och kreatur m. m. Har
den unge mannen tillgångar till allt detta, då kan han, såvida ej
tillfälle gives att övertaga ett älskat fädernehem, se sig om efter
passande lägenhet och bliva jordbrukare. Är han medellös, får
han icke tänka därpå. Till och med om tillräckligt rörelsekapital
finnes, skall det för genomsnittsarbetaren stöta på svårigheter att
förvärva en jordlägenhet, i vilken ban ej kan nedlägga eget kapital.
Vid fastighetsköpet bindes det största kapitalet. Den fattige,
som varken äger eller kan hopbringa detta, förhindras då på det
verksammaste sätt att grunda ett eget hem. Men den, som saknar
medel till att bliva självständig jordbrukare, kan i stället så mycket
lättare bliva lönearbetare. Jordbruket förlorar som följd därav för
varje år, som går, allt flera armars par. Industrien går framåt på
modernäringens bekostnad.
Där höga, rykande fabriksskorstenar stå resta som gigantiska
ärestoder åt industrialismen, dit drages jordfolkets söner ocli döttrar,
till städerna, till industriplatserna. Där hopas kulturens alster av
både gott och ont. Där vinka nöjen och förströelser såsom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
