Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Harrit-expeditionen 1834.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bandulär återvände de efter denna »simulaker i en Nya
Zeeländsk urskog» — utan att ha kommit i känning med
fienden. Då de båda avdelningarne åter stötte tillsammans i
Namu pah, möttes de av den underrättelsen, att maori under
tiden spelat dem ett nytt spratt. »En del av fienden» hade
nämligen smugit sig ned till örlogsbåtarne och totalt
utplundrat alla utom en, vilken den vakthavande
midshipman-nen hann att få ut från stranden. — —
Hade då dessa svartbruna kannibaldjävlar ingen hut?
Ingen respekt för det Brittiska majestätets stolta Navy and
Army? voro de välmotiverade frågor, man gjorde sig nu.
Men orsaken till de genanta resultaten låg i den fullständiga
okunnigheten om maorifolkets karaktär och förhållanden.
Ett visst ansvar skulle man kunna lägga på Guard. Denne
synes till sin karaktär ha varit kallsinnig, för att ej säga
flinthård; han var möjligen även något inskränkt. Likvisst
hade han varit i kontakt med maori sedan 1823 och ägde
således en mer än tioårig erfarenhet av deras vanor och
slughet, om han också ej mäktade famna deras psyke. Han
tycktes emellertid ej ha gjort något för att upplysa sina,
med förhållandena obekanta landsmän om deras missgrepp.
Tvärtom ansåg Dr Marshall, att det var på Guards initiativ,
Oaoiti blev misshandlad, och detta antagligen av hämndkänsla
mot stammen.
Landstigningstruppen inkvarterade sig nu i Pahn över
natten. Med några utsatta vaktposter kunde de vara fullt
trygga för överraskningar, ty pallisaderna voro tredubbla
och utomordentligt starka. Vid daggryningen sändes en
patrull ut att rekognoscera och med denna följde doktorn
och tolken. Efter en stund stötte de på en maoristyrka, som
låg förskansad tvärs över en skogsväg. Tolken skickades
fram med en vit flagga, och vid hans ankomst kom en
underhövding upp på bröstvärnet och skakade hotfullt sin
tomahawk mot honom. Batterby viftade med flaggan och
bad att få veta var den vita kvinnan och barnen befunno
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
