Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En rundresa i dominon 1920.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detta milda, lugnande avbrott på de sista dagarnas överflödande
sensationer i "helvetisk" stil.
Kaimanawabergen med vulkanen Wairangu skymtar i
öster och i söder reser Raupeha sin hjässa 2,893 meter, och
strax bredvid synes Tongariro, från vars snötäckta krater
rökpelaren i månskenet tydligt avtecknar sig mot himlen. Vi
köra fram genom en accasiaallé och bliva mottagna av det
vänliga värdfolket i det hemtrevliga Terraces Hotel.
Morgonen därpå göra vi en promenad ned till sjöstranden.
Taupo täcker 626 kvkm., dess norra strand verkar steril, men
de övriga äro desto vackrare. Vattnets temperatur är ej mer
än + 15° till 17° C. och har ej samma genomskinlighet och
färg, som de sjöar vi beundrat dagarne förut. I sjöns södra
ända utfaller Övre Waikatofloden, som på sitt bredaste ställe
blott är 100 meter, men som på en sträcka av flera mil är
minst lika djup!
I sjöns mitt ligger ön Motutaiko, som sedan urminnes tid
förblivit tapu.
Vi promenera fram till badetablissementet "Spa", och
intaga vårt "eleven o’clock tea" i en flera hundra år gammal,
väl restaurerad Whare Puni, som nu fått en så modern
granne som Grand Hotel Spa. Sedan tages en motorbåtsfärd till
"Häxornas kök", där, enligt maorisägnerna, Ute har sitt
favoritlaboratorium förlagt, och där man kan se en sprudel
"arbeta" i hela tre timmar i sträck innan den tager sig en
paus på lika lång tid. Vid Wairakei se vi det beryktade
"Paddle", som två gånger i timman, nästan på sekunden,
kastar upp en vattenmassa, som roterar likt ett kvarnhjul med
10 meters radie och verkar rent av bländande för ögat.
"Någonting vackrare i denna vägen kan man ej få skåda på denna
planeten", meddelar oss guiden — och vi nästan tro så med.
Och här avsluta vi vår "sightseeing" i Taupozonen. Den
har för turisten varit en spännande färd, mättad med starka
intryck av naturkrafternas under — men läsaren kanske
gäspar uttråkad — likafullt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
