Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stolthetens hus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gång återfann han i ansiktet framför sig mer eller
mindre slående likheter. Det var ett djävulskt
konstgrepp att så ha lyckats förvandla Isaac Fords stränga
anlete till dessa slappa, sinnliga drag. En gång
då mannen därborta rörde sig, tyckte Percival Ford
att den döde fadern ett ögonblick stirrade emot
honom ur Joe Garlands ansikte.
»Det betyder ingenting», hörde han otydligt D: r
Kennedy säga. »Alla voro ju på den tiden mer
eller mindre sammanblandade. Det har ni förresten
själv erfarit. Sjömän gifte sig med drottningar och
avlade prinsessor. Det var regel på den tiden.»
»Men min far var inte sådan», avbröt Percival
Ford.
»Det svaret väntade jag just», sade doktorn med en
axelryckning. »I människornas ådror finns det
alltid någon kosmisk sav, och där livet brinner alstras
också rök. Gamle Ford var en korrekt gammal
herre, och det vore svårt att förklara det hela,
säkert också för honom själv. Han förstod det nog
också lika litet som ni. Livets rök, det är hela saken.
Och glöm inte ett, Ford. Det fanns några droppar
vildt blod hos Isaac Ford, och Joe Garland ärvde
det — alltsammans, livets rök och den kosmiska
saften. Medan ni ärvde allt vad Isaac hade av
asketiskt blod. Och just därför att ert blod är kallt,
korrekt och väl disciplinerat, har ni ingen anledning
att se ner på Joe Garland. Om Joe Garland
motarbetar ert verk, så kom ihåg att gamle Isaac Ford
själv står bakom på bägge sidorna, förstörande med
ena handen vad den andra bygger upp. Om ni är
gamle Fords högra hand, så är han den vänstra.»
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
