Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Sheriffen från Kona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
just i det ögonblicket, och hur det var kände jag
att mitt ansikte inte såg ut som det borde.
»John», sade han åter igen och gick fram till mig.
Hans röst lät skygg, och värre och fasansfullare
än alla nattmaror var att jag hörde fruktan i Lyte
Gregorys röst.
»John, John, vad står på?» frågade han i ännu
mera skygg ton. »Det är bara ett skämt, eller hur?
John, här är min hand. Om jag vore spetälsk, skulle
jag väl inte räcka dig den. Är jag spetälsk?»
Han räckte fram sin hand, ocji hur i all världen
skulle jag kunna tveka? Han var min vän, och jag
tog hans hand, men det skar mig i hjärtat att se
hur hans ansikte lyste upp.
»Det var bara ett skämt, Lyte», sade jag. »Vi
drevo med dig. ?v!en du har rätt i att det var ett
dumt skämt och vi ska aldrig göra om det.»
Han skrattade inte mera. Han bara smålog som
en man som vaknar upp ur en elak dröm men ännu
är under inflytande av drömmens skräckbilder.
»Nåja», sade han, »låt bli att göra om det igen,
så skall jag bjuda på whisky över lag. Men jag
måste erkänna att ni fick mig till narr. Se, så
jag har svettats.»
Han suckade, torkade svetten från sin panna och
ämnade gå fram till baren.
»Det var intet skämt», sade Kaluna plötsligt.
Jag såg på honom som om jag ville mörda
honom, och minsann hade jag inte lust därtill. Men
jag vågade varken tala eller slå till. Det skulle
ha påskyndat katastrofen, som jag hyste ett stilla
hopp att kunna förekomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
