Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afskedet från Varenna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Afskedet från Varenna.
Se, aftonsolens strålar ännu leka
På muren der så dallrande, så ömma,
Som om de gerna ville qvar sig glömma
Och rankans blad ännu en stund få smeka.
Men ack, ej natten låter sig beveka;
För den ju sjelfva solen får sig gömma.
Sin bästa strålflod låter den dock strömma
Till afsked nu — det kan ej natten neka.
När sjelfva solen har från dig, Varenna,
Så svårt att skiljas, hon, som hvarje dag
Får vända åter — hur skall jag det känna!
Jag, som för alltid får ifrån dig fara,
Jag, som så innerligt dig älskar, jag,
Som se’n får skåda dig i minnet bara!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
