- Project Runeberg -  Samuel Ödmanns skrifter och brev / Första bandet /
XXIII

(1925) [MARC] Author: Samuel Ödmann With: Henning Wijkmark
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Levnadsteckning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till Olov Swartz, och i brev till Afzelius försäkrar han: »Jag
är icke Botanicus, utan blott älskare. Jag har samlat blott
för att kunna ex habitu känna de vulgaire.» Under sina
strövtåg utåt skärgården hade Ödmann fallit i förundran
över fågelvärldens rikedom. Han kastar sig med brinnande
iver in på ornitologien, där han snart nådde europeiskt
anseende. Flera dagar å rad kunde han ligga ute på jakt efter
sjöfågel. Från Svartlöga ned till Gillinge sträckte sig hans
revir. Ensam eller i sällskap med några säkra
skärgårds-jägare, kaptenerna Weili på Bergvik och Cronstedt på Brunn,
är han på pass bakom öarna, han konstruerar fågelnät, som
spännas mellan holmarna, och äntrar oförfärat de mest
svåråtkomliga klippsprång. Hemma på Lämshaga lägger
han grund till ett museum naturale och inviger generalens
umgängesvänner i »en vetenskap, som då hade tonen för sig».
Det var Linné i hovcirkeln på Drottningholm.

Idyllen på Lämshaga blev ej långvarig — något över två
år. Generalens ekonomi medgav ej lyxen att hålla
huspräst. Det var för Ödmann ett hårt slag. Här hade han
fun-nit sig så väl. Lämshaga var mer än Charlottenberg,
Saltsjön mer än Dellen. Från sitt fönster hade han kunnat se
skärgårdsfiskarna dra not i Grisslingen och höra alfågeln
sjunga i fjärdarna. Utan plats slog han sig för en tid ned på
Mörtvik, åt tyresösidan, och levde på Guds försyn. Så
kom, våren 1776, kallelse till huspredikant pa Beatelund,
hos baron Anders Cederström, vars rikedom i mantalslängden
markeras med »siden Meubler och 2ne öfwerflödige
Be-tjenter». Naturvetenskapligt intresse och respekt för
Öd-manns predikogåvor hava här samverkat. Men icke blott
detta. Då Beatelunds ägor sträckte sig över en god del av
Ingarö, ville baronen göra något för öbefolkningens andliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:50:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sodsob/1/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free