Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hågkomster från hembygden och skolan - Om Disciplinen och lefnadssättet wid Wexiö Skole och Gymnasium in till 1780-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pengar utgifwes af hwart matlag för terminen, delades
sålunda, att 2 styfwer kallades föregång och den tredje efter gäng.
Att få detta på redig fot, hade man uprättat en förtekning
med Columner, rutor, m. m., på hwilken man med en blick
kunde se Pastoratets wärde i för- och eftergång, samt hwilka
Sockner woro anslagne till särskilda ändamål, såsom Collegers
löneförbättring, musiken, o. s. w. Pastoraterne woro upsatte
efter Alfabet. Wid Socknarnes utdelning anteknade man
deras namn, som dem erhöllo. Denna förtekning kallades
Cursus Parceciarum, men wanligt blott Curs. Det ålåg
Trans-lati att med sådana Cursar förse alla Gymnasister; och de
translati, som hade owänner, nödgades, wid wite af örfilar,
hafwa så stort antal, som påfordrades. Den oordning
begicks ofta, att en och samme Gymnasist fordrade fem till
sex stycken af en och samme translat, samt sönderref den ena
efter den andra. De, som skulle upflyttas, nödgades således
i förwäg anwända hela månadens ledighet endast att skrifwa
Cursar; och såsom desse intogo ett helt ark, fordrade mycken
liniering och noghet på Ziffran, så war detta en betydlig
börda.
Translati ålåg widare att beständigt bära kappa, hela den
första, och sedan största delen af andra terminen. Om de
wisade sig utom porten okappade, ägde hwarje Gymnasist
gifwa dem örfilar. Desse kappor förwandlades, redan i min
tid, till kappråckar. Derwid bör märkas, att ingen annan än
translaterne och Gymnasisterne ägde rätt att bära kappråck.
I den strängaste köld och det hårdaste owäder war icke för
någon, som hörde till Skolen, tillåtet att wisa sig kappråckad.
Man såg hederliga mäns barn i kalla kyrkan skallra tänder
af köld, och translaterne i heta wårwärmen swettas; de förre
i saknad af rätt, och de sednare i twång, att bära kappråckar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
