Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hågkomster från hembygden och skolan - Om Disciplinen och lefnadssättet wid Wexiö Skole och Gymnasium in till 1780-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
borde hwar och en förse sig med ett så kalladt Socknebref
af Rector, som på ett i förra Seculo tryckt och flera gånger
uplagdt latinskt exemplar, skref Pastors hela titel, samt uti
contexten, på ett öpet rum, innehafwarens namn, och
slute-ligen tilläde sitt eget, med datum. Detta bref börjades
sålunda: Notum est formicas tempore aestivo, m. m. Derpå
följde en lång jämnförelse emellan myror och djeknar, samt
sluteligen en tillämpning, att brefwets upwisare hörde till
denna myrstack.
Detta bref war Socknegångarens Creditive, som aflemnades
till Pastor, hwilken nästa helgedag på predikstolen utlyste
upbördsdagen, ofta med en wältalig upmaning till frikostighet.
Jag erinrar mig, att, då jag framlemnade till Probsten Wiesel
i Skatelöf ett sådant bref, han, utan at öpna det, frågade
om det handlade de formicis, och då jag dertill swarade:
ja, fortfor han: non modo notum est, sed quam maxime
no-tissimum formicas m. m. Deraf fick en Lector anledning att
författa en nytt Socknebref, som börjades: Licet non defuerint
olim etc. men detta bref saknade afgång, så länge något af
förra uplagan återstod, och det af twänne wigtiga orsaker:
först kostade det nya 4 styfwer, då det gamla endast
betaltes med 2; dernäst war det nya skrifwet med swårare latin,
hwilket kom illa till pass, då Pastores merendels woro
nyfikne att höra des innehåll och anmodade djeknarne att
ex-plicera det; helst flere gamle Pastorer sjelfwe, som oftast
ej hade annan hjelpreda än Swinmagen, icke sällan i detta nya
farwatn stötte på grund.
Under sommartiden upboros djeknepenningarne i
Sockne-stugan efter en längd, den Pastorerne läto utskrifwas af sin
Husförhörs bok. Då Socknen war fördelad på twå djeknar,
tog den ene föregången och den andre eftergången, hwilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
