Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hågkomster från hembygden och skolan - Om Disciplinen och lefnadssättet wid Wexiö Skole och Gymnasium in till 1780-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nade Skolen, som icke skulle funnit sig belåten med en
Soldats fälttractamente. Aldrig lemnade någon djekne
staden med ett öres skuld. Dermed förenade sig en annan
förmån för fattiga gossar, som saknade lifsuppehälle. Rector,
som kände dessa gossar, betingade dem ett slags
matcondi-tion. På de flästa kamrar emottogs en sådan frigäst, som
erhöll fri mat af kammarens qwarlefwor i stenfatet. Denne
gosse förde titel af Custos, men kallades wanligt rätt och slätt
Kust. Han war kammarens slaf. Men handterades wäl.
Han låg wäl på golfwet; men wi delade med honom wåra
sängkläder. På mat led han aldrig brist, ty derpå war
nog tillgång. Kammarlaget bestod honom warftals bröd
och sofwel. Hans skoletimmar woro fredade. Men hans sysla
war att gå små ärender och i synnerhet att steka wårt fläsk,
då altid något dröp till hans förmån. Ännu finnas hederlige
Probstar, som på detta sätt kustat sig fram wid Skolen.
Föräldrarnas kostnad wid detta lefnadssätt war aldeles
obetydlig. Jag war son af en Probst. Hans hela depense
för mig på terminen belopp sig till 8 daler silfwermynt, af
hwilka 2 gofwos till Rector, 2 till Adjuncten, 2 för qwarter
och 2 till handpengar, wed, onsdags-sirap och dylikt. Det
war ock obegripeligt huru de, som gofwo husrum, kunde
för en plåt personen hålla kokning och bryggning med egen
wed, äfwenså twätt, städning, Söndagskål, m. m. Men
priset war stadgadt och ändrades icke till 1768.
I afseende på mathållning steg icke luxen i min tid, men i
af seende pä klädsel förhöll sig barometren icke så jämnt.
Ungdomen war efter råd och ämne snyggt klädd, men
enfaldigt. Linne ömsades ordenteligt och de, som hade få
skjortor, läto desto oftare twätta dem. Ingen enda hade under all
min tid råck af kläde. Alla buro hemmawäfwet wadmal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
