Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hågkomster från hembygden och skolan - Om Disciplinen och lefnadssättet wid Wexiö Skole och Gymnasium in till 1780-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
last, så war det någon önskan att samla. Till den ändan
gjorde han, för fullmagts lösn, alla Kyrkoherdar till Probstar
och alla Capellaner samt nästan alla Adjuncter till
Vice-Pastorer. Detta war en drägtig not. I öfrigt war icke hans
sak att intriguera. Någon gång de sista åren, somnade han
i Cathedren wid Gymnasii Examina, då Domprosten
Cro-nander plägade, liksom af wåda, fälla sin käpp.
Gymna-sisterne, som rusade efter att uptaga käppen, gjorde då så
förfärligt buller att Biskopen waknade och slutade förhöret.
Domprobst war Nils Alin, soldatson från Stiftet. Han
succederade Tilj ander, som war Bälters efterträdare och
flyttade från Åbo, der han war Theologiae Professor. Både
Bälter och Tilj ander donerade sina böcker till stam för ett
nytt Gymnasii Bibliothek, det B. Wallquist sedermera
ansenligt utwidgade. Alin gick från Secundus Theologus till
Dom Probst, genom en Latinsk Böneskrift på Vers, den han,
såsom Riksdagsman, inlemnade till K. Gustaf III, som då
war Kron Prins. Hofmarskalken Manderström befalltes
öfwersätta denna sällsynta skrift på Swensk Vers och
dedicerade den till Auctor med heroiska verser på Latin. Alin
hade ock förut fått Professors fullmagt och i denna egenskap
hörde jag hans Lectioner. Han läste på Latin, den wi icke
förstodo, öfwer Benzelii Repetitio, den wi icke begrepo.
Han erkände, det jag sjelf hörde på ett Prästmöte, sin
okunnighet uti Orientaliska språken, då han, såsom Präses,
något hårdt ansattes af Doctor Rogberg. Fateor, sade han,
me in his esse asinum; och opponenten hade den ohöflighet
att swara: Sis ita! Concedo. Deremot war han ganska
genomdrefwen Wolfian, och halp sig derwid i exegesen wid
sina föreläsningar. Jag erinrar mig huru han af misstag
en gång omwände twå blad i Benzelius och derigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
