Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prosten Lenæus i Delsbo och hans församling, på 1760-talet. Biographie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
taga en häst. Jag twekade om möjligheten; men han hade
en stor Helsingsläde, i hwilken alt kunde packas. Våra
saker bestodo af en Coffert och en ofantelig kista. Vi begofwo
oss på vägen; men ett häftigt regn borttog snön, innan vi
hunno till Erna. Der hade målet blifvit för denna walfart,
om icke en skjutsbonde med wagn emottagit oss till Högstad.
Detta oroade mig icke, emedan jag war försedd med jämna
respengar för en häst. Men nu gjordes den obehagliga
up-täckt, att min kamrat icke ägde en styfver. Jag kunde icke
lemna honom på wägen, och han tröstade mig dermed, att
han wäntade få pengar i Gefle. Wi fortsatte resan med twå
hästar, och wår skjutsbonde lofwade fortskaffa oss till
Elf-karleby, om wi wille taga hos honom nattqwarter. I Småland
hade jag hört mycket talas om så kallade himmelsbref. I
denne bondes herrstuga fick jag se ett sådant, och är det
det enda’jag af detta slag sett. Det war i patent upsatt
på wäggen, skrifwet eller rättare präntadt med rödt bläck.
Titelen war: Himmelsbref nedfallit från himmelen (året
minnes icke) till warning frå syndigt lefwerne. Jag nödgades
läsa det upp för alt husfolket, som blott ofullkomligt hade
stafwat sig fram. Stilen var imiterad efter Johannis
Uppenbarelse med förskräckliga hotelser, och upläsningen afhördes
med största andakt.
Resan fortsattes till Gefle, der inga pengar erhöllos.
Bekymret war stort och wid öfwerslag af min Cassa fanns, att
om pengarne skulle räcka, så borde wi under den återstående
långa wägen, lefwa på hullet, resa natt och dag i en aldeles
förfärlig köld, samt åtnöja oss med en häst. Till den ändan
fick jag ej wisa mig på gästgifwaregården, utan gick i förväg.
Min reskamrat fick omsider en kärra, på hwilken wåra kistor
lades, och upphann mig utom staden. Wi gingo till fots till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
