Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strödda uppsatser - Inträdestal om djurrikets slägtskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som kostar Gazellens lif1; detta underliga slägtet, som
med en knapt synlig tand gör farligare sår, än Lejonet
med sina skarpa betar; som af Indianen ömse upätes och
tilbedes; som förföljes af Europeen, skyddas af Negren;2
hvars skinn ömse pryda Indianskornas armar (Ahsetulla),
ömse åter Malabarens Pagoder; det djurslaget, som tyckes
vara helt och hållet stj ert, i motsats af Lophius, som är hel
och hållen hufvud; hvilken länk skal man väl gifva dessa
krälande varelser i Naturens kedja? at de til fiskarna ganska
nära nalkas vid Ålslägtet, åtminstone til utvärtes skapnaden,
är äfven för et olärdt öga så synbart, at Bonden kallar dem
Ålens syskonebarn. En förment slägtskap, som enligt
Pro-Cancell. Pontoppidans försäkran, förmår Norrska Fiskaren
1 Hvad resande i denna del berätta torde böra förstås om Boa
Depressor eller ock Constrictor, hvilken Marggraf berättar sig hafva
sedt svälja en hel Råget. Kämfer bekräftar det samma.
Nie-rembergs berättelse, at han sväljer Hjorten, utom hornen, som fastna
i svalget tils rofvet förtäres, synes nog tilskuren, ehuru jag läst något
dylikt om Ceilons Pimberab. Dock bör man vänta sig något af ormar,
som i längden, efter Dellons ögnemått stiga til 14 a 20 fot, efter
Herr Arch. Linnés upgift til 4 a 5 famnar, och dem Herr Adansson,
som funnit en halfväxt om 20 fots längd, vågar förmoda gå ända til
25 alnar. Dellon såg ofta sådane flyta lika timmerstockar efter de
öfversvämmingar, som på Malabar äro en fölgd af regntiden, och
Schouten beskrifver sina Polpogs gap så hiskeliga, at man skulle
tro dem öpna sina käftar ned til magen. Man har olyckeliga exempel,
at de svälgt barn, och äfven förquäft eller krossat fullväxta
menni-skor. Förgäfves söker man springa undan dem. Tertre jagad af
en sådan repade derföre mod, och då hans förföljare upreste sig at
göra anfall, förekom han honom med et slag af spanskröret under
hufvudet, som frälste hans lif.
a Uti en By Sor, såg Adansson en giftig Vipera infinna sig i et
sällskap, krypande från den ena Negren til den andra. Han slog
denna farliga gästen, men folket blef deraf så upretadt, som om han
begått et mennisko mord. Det är ock märkeligt, at desse ormar
aldrig skada de nakna barnen, med hvilka de upväxa och krypa i
kojorna, p. 127.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
