Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strödda uppsatser - Inträdestal om djurrikets slägtskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I torden, Mine Herrar, sakna Skilpaddan i denna
upräk-ning. Den senfärdiga, ja i alt, til och med i sin parning
senfärdiga Skilpaddan, som, ehuru en Persian skulle med samma
rysning se den ätas1, som en Europé åskådar Aravackernas
och N. Zeländarnes anrättning af stekta fiender, likväl
meddelar Européns Westindiska Nybyggen så många
smake-liga måltider, och gör Ascensions öns ödeslika, ofrugtbara
och brända klippor så dyrbara för Ostindie seglaren; I
torden sakna den eftersökta Caretten (Testudo Imbricata), hvars
sköna och bladiga skal, jämte hängmattor, utgör Caraibens
enda handelsgren, och flera dess slägtingar. Men jag har
med flit sparat denne hafvets Armadillo, emedan han skulle
af brutit min kedja. Hos skilpaddan träffas dock Grodans
Mancenilla) förfärligt brännande egenskap. Dess frugt är skön ocli
välluktande, men det faseligaste gift. Man vet ej något djur, som
kan äta den onäpst, mer än et slags Papegojor, livilkas kött likväl
då blir brändt och svart, samt kan ej af menniskor ätas utan
lifs-fara. Vid öpnandet af de menniskor, som i okunnighet ätit sig til
döds af Mancenillens äple, har man funnit et stycke uti magen, bredt
som en hand, förbrändt och svart. Endaste hjelpemedlet är snar
upkastning, likväl följer oftast en dödande tvinsot på måltiden.
Tertre var hardt nära döden, för det han ätit en Kräfta (Canc.
Diogenes) hvilken njutit Mancenill. Mjölksaften af detta träd
åstadkommer blåsor, då den stänkes på huden, och bränner fläckar på
kläder. Sjelfva daggen, som dryper af detta träd, är farlig; man
vågar således ej hvila, mindre sofva, under dess skugga. En Neger,
som, under det han fiskade, blott hängde sina byxor på en Mancenille,
fick sedermera plikta för sin ovarsamhet med hela underlifvets
upsvällande. Om saften faller i et sår, så slår strax kallbrand dertil;
och detta har förmodeligen lärt Americas Wilda, at uti Mancenillens
mjölk förgifta sina Pilar, hvaremot man dock har en rot, som i tid
nyttjad, hjelper. Man brukar likväl detta träd til Snickare-arbete,
men arbetaren måste äfven agta sig för de torra spånorna.
Mancenillens äplen förrutna icke, utan torkas, hvadan skada oftare
ti-mar, hälst då desse falla i vattnet och slukas af fiskar. Svarte tänder
och sträfhet i lefren äro då pålitelige varnings tecken.
1 Gmelin. 1. c. T. 3. p. 60.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
