Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strödda uppsatser - Om Skäl-Djuret, samt dess fångst och nytta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Skäl-Djuret, samt dess fångst och nytta.
Skäl-slägtet borde icke vara okändt i Norden; man saknar
dock tilförlåteliga anmärkningar öfver dessas mångfaldiga
Art-förändringar. Mig wetterligen har ännu ingen
syste-matice utredt, huruvida man til Herr Linnés Phoca vitulina
med säkerhet kan föra Norrskens Fleckuselr eller Lappens
Daevok, Hwid Sälhund eller Lappens Jaegels, Stenkab eller
Lappens Nuorrisk, (Leem, p. 213) och Fårrös Stenkobber;
Swartsidde eller Lappens Dalja, Klapmutze eller Lappens
Oaaido, Krumsnablet Sälhund eller Lappens Fatne Winde,
Oskär eller Lappens Hauskar Gubbo, Hawkat eller Sälkunge.
At med Herr Hammer, i dess Norrska Fauna, göra af alla
dessa Skälar åtskilliga Arter, är ganska orådeligt; hälst
man wet, at fläckar, färg och storlek, icke utstaka i detta
slägte gränsorna imellan Species, utan förändras med åldren.
Men då skilnad märkes uti de solida delar, uti hushållning
och lefnads-sätt, och man ej är förwissad, huru dessa
Varie-teter para sig med hwarandra, utan twärtom föda ständigt
på olika Års-tider; då blir willrådigheten större.
Grönländaren upgifwer 5 Artförändringar, och Herr Olafsen
up-räknar från Island Kost-ungen, Wade-sälen, Bläre-sälen,
den han ej wågar anse för Phoca leonina, samt Gramselur,
hwilken stundom skall ernå 15 Isländska alnars längd. Af
dessa ynglar Wade-sälen i April, men Utsälur, den man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
