- Project Runeberg -  Samuel Ödmanns skrifter och brev / Första bandet /
156

(1925) [MARC] Author: Samuel Ödmann With: Henning Wijkmark
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strödda uppsatser - Om Skäl-Djuret, samt dess fångst och nytta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

up- och nedstiger, då Ungen skall di. Han fetmar för hwart
mål, och är oförståndig at fly någon fara. Hela slägtet
skulle således uti denna ålder utödas, om ej den wise Naturen
utsedt för dem så aflägsna födelse-platser. Men wid
Wår-frudags-tiden uphörer Modrens försorg, och då säger man i
allmänhet, at Kuten får wett, går til sjös och blir sin egen
swälting. Lycka för honom är, at han då har godt hull
at tära på, och han har då werkeligen mera späck än Modren.
Så snart sedermera Sunnan-wädret drifwer strömmingen åt
wikarne, infinna sig Skälarne, och göra goda mål; ehuru de
ofta anfäcktas af Måsar och Labbar, (Lar ftarasiticus) som
ej lämna dem mat-ro, utan med sina långa wingar ofreda
dem, så snart de upsticka näsan, för at förtära sina bitar.
Efter Encs-mässan, och så snart isen i Hafwet är all, går
Skälen på sten, för at hwila; äfwen hela Wintren, så framt
ingen Haf-is är; och ju längre ut åt häfwet, ju dristigare
stiger han upp. Men, såsom de altid sofwa med näsan ut
åt Hafwet, och hafwa swårighet för at wända sig, så krypa
de altid up på den sidan af stenen, som är närmast Landet.
Emot hösten nalkas de äfwen flitigare stränderna, stiga in
i sund och söka sin föda. Ungarne krypa stundom up i
buskar ut med watnet.

Man klagar allmänt, at dessa djur årligen minskas, hwilket
til en del icke är otroligt; dock är til en del sannolikt, at
denna minskning härrör af den försicktighet Skälarne, af
beständigt förföljande, nödgas widtaga, i det de ytterst i
Hafs-bandet upsöka fridsammare platser. Ännu finnas
klippor, i a 2 mil utom de yttersta holmar, hwilka stundom helt
och hållet betäckas med unga och gamla Skälar, hwilke
trängas om rummet. I synnerhet är et bekant Skäl-berg,
hwilkets spets är försedd med en ihålighet, hwari i eller 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:50:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sodsob/1/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free