- Project Runeberg -  Samuel Ödmanns skrifter och brev / Första bandet /
227

(1925) [MARC] Author: Samuel Ödmann With: Henning Wijkmark
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strödda uppsatser - Åminnelse-tal öfver Probsten och Kyrkoherden uti Skellefta, Pehr Högström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I de ting, som röra Lappska Folket, förblifver altså
HÖGSTRÖM evärdeligen en äfven så Classisk Författare, som
Tacitus, då fråga är om de gamla Tyskar.

Efter 7 års mödosam tjenst, utföll Konungens nådiga
Fullmagt för HÖGSTRÖM at vara kyrkoherde i Skellefta,
då denne vår Lapplands Egede, til en värdig efterträdare,
lemnade sin, med flera hundrade Christna själar, tilökta
Församling, försedd med Kyrka och Prästehus vid Gellivare.

Skellefta hade nu kunnat gifva HÖGSTRÖM någon hvila,
så framt det varit möjeligt för Hans själ at vara overksam.
Men Hans nya Församling blef nu et förnyadt mål för Hans
nit. Såsom Kyrkoherde var Han outtröttelig, vaksam, och
framför alt den nogaste Ordningsman. Utom den egenteliga
själavården, rögde åtskillige nybyggnader och förbättringar
til Kyrkans prydnad och Församlingens gemensama behof,
Hans verksamhet och drift.1 Den omvårdnad Han
ådaga-lade om Socknens fattiga, vittnar, at Han, i sådana mål,
icke åtnögdes at endast bestyra, utan at tillika sjelf bidraga.2
Han kunde aldrig, utan rördt hjerta, se en verkelig nödlidande.
Deremot var det icke Hans sak at konstla med utkast och
inrättningar til barmhertighets verk. »Unnom, sade Han,
den fattige at arbeta, så behöfver han icke vår hjelp.
Betagom honom icke utvägar at föda sig med äran, så skal han
icke bettla vid våra dörar. Qväfvom icke idoghetens lofliga
tiltag, besinnom, at förtrycket oftast är den driffjäder, som
tvingar eländet at gå i samråd med förtviflan. At arbeta
är icke et brott emot Samhället; inskränkning leder icke

1 Hit bör, utom betydeliga förbättringar, föras en ny Altartaflas
- förskaffande. Orgelverkets upbyggande ånyo; ny borggård m. m.

Til Kyrkan skänkte Han Mässekläder och Böcker.

2 Han höll et Fattighjon för egen räkning uti Fattigstufvan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:50:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sodsob/1/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free