Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brev till: - Hedvig Myrin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så skall all min omtanka eftersträfva att förvärfva en
bur åt hennes fogel, der icke ett fångenskap utan behagelig
frihet skall utgöra nöjet för hennes
trogne Scholemäster
d. ii Octobr. 1771. S. L. Ö.
14.
Min Gunstiga Mademoiselle!
Att studera innehåller två delar, nemligen läsa och skrifva.
Jag vågar mig vel icke ibland dem, som helre hålla sina
flickor från boken än ungkarlar, men så är jag dock ej eller
ibland dem som taga sig hustrur till Bibliothequarier. Såsom
en trägård som endast är prydd med lilior, gifver våra ögon
en angjenäm syn, så anser jag äfven ett studeradt
Fruntimmer. Jag vill se henne, tala med henne, förundra mig öfver
henne, men för resten adjeu min Fru. Ett fruntimmer
deremot, som i det stället är complett i hushållnings
äfven-tyren, anser jag som en köksträgård, den der vel är nyttig
men mindre behagelig till des utsigt. Tiden medgjer ej
fullkomlighet i bägge delarne.
Det har ej varit mindre tvist om Fruntimer böra skrifva.
Ingalunda ropar man, Det gjer dem endast anledning till
intriguer, De lära dock aldrig att stafva rätt, Det är ynkeligt
att se huru de rådbråka. Men jag svarar att vi borde blygas
för sådane skäl. Det är vårt fel om vi bifalle deras svagheter,
än mer, wi torde sjelfve bedraga dem att misbruka sina
pennor. Och stafva de illa, så är det vårt fel som ej lära dem
bättre. Hvarföre skulle ej de skrifva, som naturen fram för
oss gifvit den gåfva att med nätthet och ömhet tolka hjertats
meningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
