Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brev till: - Hedvig Myrin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ondt att få hästar i Gefle, godt att komma till Upsala, ondt
att ej få tak öfver hufvud; och så vidare.
Mig tyckes ingen annan orsak till vår kärlek att lefva
vara, änn den osäkra förhoppning, att morgondagen torde
blifva drägeligare än den dagen då motgång öfverhöljer oss.
Det är underligit att se en usling, hvars olycksmått är
rågadt, dock frugta att i döden nedlägga den bördan som
trycker en lutande rygg, samt emottaga den hvilan som en
god Gud med utsträckt arm tillbjuder en förtröstande
kors-dragare.
En sjukling emottager helre en kraftlös läkedom af
Doc-torns hand än den fullkomliga förlossning från alt ondt som
Gud utlofvat dem hvilka redeliga kämpa.
Men det är naturligt, det är menniskligit, förlåteligit.
För min del anser jag det för en dagelig skyldighet att bedja
Gud böja mitt hjerta efter sin vilja, och om kraft att kunna
slita hjertat från alla hinder för att kunna öfverlemna det åt
Frelsaren, hvilken med nåde lofvat emottaga denna gåfva
huru usel den då är.
Såsom Gud är god, så kan han ej vilja göra oss ondt. Hans
skickelser äro ärnade till vårt bästa, om vi dem ej emot Hans
afsigter emottage.
Jag är
En
trogen
Upsala d. 21 mars (1772). S. L. Ö.
21.
Min egen Mademoiselle.
Wår sommar torka har gjordt mig så torr att om hon
väntar något roligt af mitt bref, blir hon bedragen, lägg der-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
