Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brev till: - Hedvig Myrin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25-
Min Gunstiga Mamsell.
Wid det jag i förgår war åskådare af en drängs Exsecution,
som för ett groft brott war dömd att mista lifvet, föll jag
bland annat på den tankan; hvarföre de smärre straff, som
syfta på förbättring icke altid hafva denna värkan. Jag tror
att det härrörer af den olikhet som ofta är emellan straffet
och brottet.
Löper en ostyrig gosse och rifver sönder sina kläder, får
han bannor. Plumpar han i sin skrifbok, får han bannor;
och löper han med squaller får han äfven bannor. Här är
ingen förliknelse emellan förseelsen och straffet.
Wore jag så förfaren att man betrodde mig upsigt öfver ett
Fruntimmers upfostran, torde jag finna utväg att äfven orda
om dem, men nu måste jag tiga, på det ej samma öde må träffa
mig som den Skomakaren, hvilken på ett väl arbetat
Contrefait företog sig att mästra Peruquen, och undfick denna
förebråelse: Skomakare blif vid din läst.
En flicka som så långsamt kläder sig att hon makligen kan
räkna till femtio emellan det hon fastbinder strumpebandet
och tar på sig skon, borde till straff i 14 dagars tid påkläda
sig i sällskap med en Cavailler, som är 14 gångor nyfiknare
än jag. Kanskje det torde uträtta mera än 14 moraler.
En flicka som i solbaddet utsmyger sig utan flor, borde
till straff sitta åtta mornar barhufvad och beskåda solenes
upgång, så torde hon sedan i spegelen blifva varse den
obe-hageliga förändring, som minskar deras antal hvilka
tillbedja hennes hvita hy.
En flicka som borrtappar sina marongnålar kunde man
till en liten åminnelse låta en eller annan gång nödgas be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
