Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brev till: - J. A. Lindblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man har i Tyskland welat förwisa tio Guds bud från
Catechetiska underwisningen och Fader Wår från den
Christeliga Andakten. Jag har upsatt twå små memoirer
öfwer dessa stycken, som i wår Församlings ärender hafwa
så stort inflytande. De följa, och jag utber mig att de
läsas först, om tid dertill är.
Mitt Inträdestal anser jag sjelf icke förtjena tryckas. Jag
är utan praetention såsom Latinare. Min lott har warit att
mera läsa ABCboken än Cicero. Mig återstår endast rudera
efter mina Studentglosor.
Med djupaste wördnad altid förbunden och tillgifwen!
4-
d. 14 Oct. (1807).
Högwördigste H. Doctor, ArkeBiskop!
Jag kan icke nog afbedja mitt dröjsmål. Men mine
occu-pationer i dessa dagar hafva varit oräknelige, och jag kan
icke låta säga mig ute. Dessutom har jag i tre hela nätter
tänkt på den ställning T. meddelat. Jag inser den fullt;
och misströstar på T. wägnar och mina.
Så vida jag ej missräknar mig, lärer det blifva svårt,
att uti ett af K. M. taget beslut finna minsta ändring. Jag
fruktar till och med, att den finaste syftning ditåt märkes
och misshagar. Åtminstone tror jag det, och alt hvad jag
hört om K. M., är det, att hans beslut äro oåterkallelige;
ja föga möjelige att mildra. Jag tillägger, att, efter min
tanke, anser K. M. den så kallade finare känslan i Tyskland
för en Neologisme, om hvilken honom blifvit bibragte de
minst förmonliga begrep. Att skona dem torde Konungen
anse för en waklande princip hos en ArkeBiskop; att trotsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
