Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fillstår likväl, att jag ej af erfarenhet kan tala derom?
och jag tror knappt, att yära Fruntimmer hafva något
begrepp om ett sådant koketteri, sotn drifves af Franr
svskorna och andra. Kanhända är det således blott af
oforfarenhet, som jng tror, att det hvarken är farligt
eller fördömligt. Men dermed må vara huru som helst;
visst är i alla fall. att våra Svenska Fruntimmers
koketteri är af så oskyldig art, och att de i allmänhet äro
så litet fallna fpr att öfverdrifva det, att jag snarare
ville uppmuntra än tadla dem. Jag får dock
anmärka, till undvikande af missförstånd, att ehuru det hos
alla àr oskyldigt, är det likväl ingalunda behagligt hos
alla. Så snart del består i tillgjorda manér, tal eller
blickar, så snart det stöter det minsta på affectation,
så gäller alltid derom samma dom, som redan blifvit
afsagd öfver all tillgjordhet, nemligen att det är älsk-r
värdhetens dödliga fiende. Men deremot, det
naturliga koketteriet, som röjer sig hos hvarje qvinna, sä
framt hon ej är en träbild, och som hvar och en, om
än oveianc|e och ofrivilligt, utöfvar, denna hemliga
strid mellan blygsamheten och der djupt inplantade
begäret att behaga, detta ljufva fina af Naturen sjelf
föreskrifna koketteri, huru förtjusande är del icke! och
huru förlåtligt., om det någon gång skulle öfverskrida
måttan! Hvem äger också rätt att bestämma den gräns,
aiotu hvilken det ej mer skulle vara tillåtit? och om
den skulle bestämmas, kunde det blifva någon annan
än den, der det upphörde att behaga? och bör man
då icke tro, att Qvinnorna, som eljest hafva ett så
säkert omdome i allt hvad som rör deras eget intresse,
skola sjelfve förstå att hejda sig vid denna gräns?
Låtom oss cn gång antaga den regeln, att vara så stränga
som möjligt i frågan om deras seder och d-ygd, men
deremot mer öfverseende än vi äro med deras små
pskyldiga fel. mer eftergifvande for deras svagheter
øch infall; tillfredsställelsen skall, å ömse sidor, deraf
blifva större än hittills. Hvad for öfrigt sjelfva koketr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
