Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
man, hvaruii han återkallade allt hvad han sagt, och
föreslog henne att de skulle gemensamt anhålla oin
äktenskapsskilnad, såsom hon sjelf förut velat. Bestort
öfver denna obegripliga förändring, ville hon gå till
honom i hans rum, for att fä veta orsaken; rrien inaa
sade henr.e, att han stängt sig inne, och att ingen
menniska fick se honom, icke en gång hans betjent,
åt hvilken man lemnat biljetten genom en liten lucka
på dörren. Hon bultade och ropade förgäfves; han
hvarken öppnade eller svarade. Slutligen skref hon
ett bref, hvaruti hon besvor honom vid allt som var
heligt, att förklara henne denna gåta. Han vägrade
länge, men ändtligen bekände han, att samma Fé,
hvilken han öfvergifvit i Kom, hade just denna natt
kommit till honom i hans kammare, och dels med
böner, dels med hotelser sökt förmå honom att
besvara hennes kärlek, men då han enständigt vägrat, hade
hon återgifvit honom samma vidunderliga skapnad,
hvarifrån lion förut befriat honom, -rned det hånande
tillägg, att han nu skulle få evigt behålla den, så
framt han ej kunde med denna rysliga skapnad så
alldeles förtjusa någon ung skönhet, att hon skänkte
honom hjerta och allt. Detta var orsaken, hvarföre han
ville skiljas ifrån sin hustru, ty han kunde aldrig mer
våga att visa sig för hennes ögon, utan hans foresats
var orygglig, att för alltid öfvergifva verlden. Detta
bref, långt ifrån att bedröfva Lovisa, uppfyllde
henne med den innerligaste glädje. Hon begärde att se
sin man; han vägrade i flere dagar, men ändtligen
kunde han ej längre motstå hennes böner. Hon blef
insläppt. Hans omskapning var gjord med så mycken
konst, att äfven den, som varit mindre fördomsfull än
Lovisa, skulle ej kunnat upptäcka bedrägeriet. Han
var i sanning ohygglig, men Lovisa, utan att gifva
akt på hans utseende, omfamnade honom med en
innerligare ömhet, än hon någonsin forr gjort. Han
vill.’ lly ur hennes armar, men hon föreställde ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
