Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345*
tänkte hvarken på att fly eller att försvara sig, ingen
vågade försöka hvarken ursäkter eller böner, utan
rädde, obeslutsamme, afvaktade de i stillhet sitt öde,
då frälsningen kom ifrån den sida de minst hade väntat.
En jungfru var ibland dem, ung men redan
mogen, af ett stolt och upphöjdt tänkesätt, och af en
o-vanlig skönhet, men en skönhet som hon icke
vårdar, eller endast så mycket som ärbarheten bjuder.
Och det som ännu mer ökar hennes värde, inom
murarne af en trång boning döljer hon sina stora
egenskaper, och undflyr alla älskares blickar och
önskningar, nöjd att vara ensam och obemärkt.
Men intet stängsel kan finnas, som belt och
hållet döljer en skönhet, värd att synas och beundras.
Du har ej velat tillåta det, Kärlek; du har röjt
henne för en ynglings fikna begär. Kärlek , du som
ömsom blind, omrøm försedd med hundrade ögon,
betäcker de älskande med din bindel eller upplyser dem
med din fackla, du har genom tusende vakter låtit
en främmande blick intränga i den kyskaste
jungfrubur.
Hon kallas Sofronia, han heter Olindo, begge
från samma fädernesland och af samma tro. Och då
ban är lika blygsam, som hon är vacker, så önskar
han mycket, hoppas litet, och begär intet; ban vet
icke, eller vågar icke upptäcka sina känslor, llon åter
antingen ser honom icke, eller ger ingen akt på
honom, eller föraktar honom. Sålunda slösar den
olycklige omsorger, som antingen äro icke sedda, eller
lemnade utan uppmärksamhet, eller illa ansedda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
